Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KKAFTDJUR I ALLMÄNHET. 235
undra svalggangliet) står i förbindelse med hjernan (det öfra svalggangliet) genom
två nerver, som mellan sig fatta svalget eller matstrupen. Härigenom uppstår en
s. k. s v al g ring. Hjernan, soni sänder nerver till sinnesorganen, ligger framom
magen tätt vid insidan af hufvudets främre vägg; bukmergen sträcker sig långs
buksidan tätt intill kroppshuden; men under det de sex främre ganglierna äro dolda
i en af kitinutskott bildad kanal i framkroppen, ligga de bakre fritt, ett i hvarje af
de sex stjertsegmenten. Från alla dessa ganglier utstråla nerver till de skilda
kroppsdelarne.
Kräftorna äro skildkönade djur; könsorganen, som hos både hannen och
honan ligga i närheten af hjertat, hafva hos den förre långa, slingrande utförsgångar,
som mynna på basalleden af 5:te paret gåugfötter, under det honans äggledare
äro helt korta och utmynna på samma led af 3:dje paret gångfötter. Hannen skiljes
dessutom, såsom ofvan antydts, till det yttre från honan genom de egendomligt
bildade tvenne främsta paren simfötter. När äggen lemna äggledaren, äro de omgifna
af ett klibbigt ämne, som snart stelnar i luften och hvarmed de fästas under
bakkroppen vid stjertfötterna. Genom dessa fötters ständiga rörelser är väl sörjdt för
frisk vattenvexling kring äggen och derigenom för deras utveckling, som här
försiggår. Den ur ägget kläckta ungen, som till en början håller sig fast vid moderns
simfötter, liknar i det hela det fullväxta djuret, och de afvikelser, som visa sig vid
närmare påseende, försvinna vid de hudombyten, som ega rum under djurets första
tillväxttid. Dylika hudombyten försiggå under första året 2-3 gånger, sedermera
en gång om året, sannolikt under djurets hela lifstid. Den en gång förhårdnade
kroppshuden medgifver nemligen ej djurets ytterligare tillväxt; då emellertid
kräftans kropp, så länge djuret lefver, förstoras, blir deraf en nödvändig följd, att den
hårda ytterhuden (kitinlagret) på vissa tider spränges och afkastas, nemligen så snart
den samma ej längre kan rymma de nybildade delarne, framför allt de nya
kitin-lager, som vid tiden närmast före ombytet bildas under de gamla. I detta hudombyte
deltaga ej blott alla yttre kroppsdelar, såsom fötter, antenner, mun delar m. m., så att
den afdragna huden ger en fullständig bild af det lefvande djuret, utan äfven
näringskanalens kitinbildningar (tuggmagens tänder o. s. v.), hvilka sönderfalla och upplösas;
det senare gäller äfven om tvenne runda kalkbildningar i magens väggar, de s. k.
kr af t stenarne, som sannolikt lemna material till det nya skalet. Dessa bildningar,
som fordom varit föremål för hvarjehanda vidskepliga bruk och användts såsom
läkemedel mot vissa sjukdomar, leda liksom magens kitin sitt upphof från dess inre
vägg; de bildas under tiden närmast före hvarje hudombyte, således på försommaren,
samt upplösas åter vid detta. Då så väl de inre som yttre tuggredskapen deltaga i
hudombytet, faller det af sig sjelft att kräftan, medan detta förberedes och pågår,
ej kan taga till sig någon fastare föda; det försvarslösa tillstånd, hvaruti det samma
försätter henne, trycker äfven synbarligen sin pregel på hela hennes beteende under
denna tid, innan huden åter förhårdnat.
Kräftdjuren fördelas på flera ordningar, som lättast kunna särskiljas på
följande sätt:
A. Kroppssegment 20-21; lemmar 19 par.
a. Ögon skaftade.
1. Inga bröstsegment fria.
*. Tre par käktotter............................................. la. Tiofotingar (Decapoda).
**. Två par käkfötter .......................................... Ib. Mysider (Schizopoda).
2. De tre bakre bröstsegmenten fria ........................ le. Gräshoppskräftor (Stomatopoda).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
