Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EGENTLIGA TORNSNACKOR. KANÅLBÄRANDE TORNSNACKOR. MASKSNACKOR.
305
hufvudet, och man skall då lätt komma på det klara med djurets byggnad.
Mask-snäckaii kan draga sig djupt in i sitt rör; men har hon för afsigt att se sig
omkring, så visar sig först ett slags tapplikt organ, foten, på hvars öfra sida en liten
hornartad skifva befinner sig. Olikt förhållandet hos andra snäckor behåller foten,
äfven sedan den sträckts utom
skalet, samma form som inne i detta.
Bakom foten framträder ett tjockt
hufvud med två trefvare och ett
öga vid hvarderas bas. Man är så
mycket lättare i tillfälle betrakta
hufvudet, som djuret vid beröring
ej drager sig till baka, utan så väl
af biter stycken af mjuka föremål,
som man räcker det samma, som
ock omfattar fastare sådana med
munnen och qvarhåller dem med
en viss kraft. Hufvud och fot kunna
helt och hållet inneslutas inom den
säcklika manteln.
. .
Aggläggningen sker under
sommaren ; egendomligt för denna snäcka
är, att äggen afsättas i
kortskaf-tade kapslar, som fästas på skalets
insida nära mynningen (fig. 261, a); redan i ägget kan man hos embryot iakttaga
spiralformiga rörelser, hvilka ske förmedelst det i två halfrunda flikar delade, med
långa flimmerhår kantade seglet. Med dettas hjelp simmar äfven den nykläckta
Fig. 260. Vanlig masksnäcka (Vermetus lumbricaUs).
Något förstorad.
a
Fig. 261. a. Vermetus triqueter, skalet öppnadt, innehållande äggkapslarne. Nät. st. b. Larven af
Vermetus triqueterj mycket förstorad.
larven (b), som både härigenom och genom sitt högervridna skal alldeles liknar en
snäcklarv, fritt omkring i vattnet. En förvandling försiggår sedermera, i det att
seglet upphör att tjenstgöra såsom simorgan och slutligen försvinner på samma gång
djuret fäster sig vid någon klippa.
Brehm, De ryggradslösa djurens lif. 2:a uppl. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
