Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 BLÖTDJUR. SNÄCKDJUR, FRAMGÄLADE.
Hit hörande snäckor, som vanligen föras till en särskild familj, Vermetidae,
torde lefva i alla varmare haf. Närbeslägtade äro Ormsnäckorna (Siliquaria),
som hafva ett oregelbundet vridet skal, klufvet på högra sidan, motsvarande en springa
i manteln. De växa ej fast vid stenar, utan äro fästa på svampar eller vissa polyper.
Flera slägten hafva på grund af sitt skålformiga skal erhållit namnet
»mösssnäckor» och bilda en familj, Möss-snäckor (Capulidae.). Mest bekant är den
äfven vid Sveriges vestkust, ehuru sparsamt, förekommande Ungerska mössan
(Capulus Imngaricus). Skalet är lätt igenkänligt på sin vida, randa mynning samt
den vertikalt och bakåt inrullade spetsen. Liksom hos alla på detta sätt bildade
snäckskal ser man i skalets botten en hästskoformig figur, fästet för den starka
skalmuskeln. Djuret är vanligen blekgult med rosenfärgad mantel och orangefärgade
fransar på denna. Ett närstående slägte är Calyptrcea, hvars skal invändigt är
deladt genom en kalkskifva, som utgår strax under den här nästan centrala toppen af
skalet. Anmärkningsvärdt är äfven, att djuret från foten afsöndrar en kalkskifva på
det underlag, der den fäster sig, ett förhållande, som äfven eger rum med några
Capulus-arter. I motsats mot flertalet blötdjur egna Calyptrseorna en viss omvårdnad
åt sin afkomma; dessa snäckor hafva nemligen för sed att bokstafligen ligga på sina
ägg och utkläcka ungarne; modern ordnar äggen under sig, så att de komma att
ligga mellan hennes fot och det föremål, på hvilket denna faster sig; så väl äggen
som hela djuret skyddas derunder af skalet. Ungarne lemna ej detta skydd förr än
de fått tillräcklig styrka att fästa sig sjelfva och deras skal blifvit så fast, att det kan
skydda dem. Aggen ligga inneslutna i hinnartade kapslar, 6-12 i hvarje; några
sådana kapslar äro med sina skaft förenade med hvar andra och rufvas samtidigt.
Medelpunkten för en annan familj, Nafvelsnäckor (Naticidae), bilda
Nafvelsnäckor n a (Natica). Deras skal är klot- eller äggformigt, ytterläppen är skarp, den
inre bildar en tjock valk. De använda sin svällbara fot dels till att borra sig ned i
sanden, dels till att dermed helt och hållet betäcka sitt rof. De äro nemligen
kött-ätare och anfalla i synnerhet andra blötdjur, hvilkas skal de genomborra med sin
rifskifva. Man har också iakttagit, att de företrädesvis angripa döda fiskar och andra
af vågsvallet på stranden uppkastade djur. Då deras skal saknar utskärning, utgöra
de sålunda ett undantag från den ofvan gifna regeln, att de med hel skalmynning
försedda snäckorna äro växtätare. Ganska egendomliga äro deras äggsamlingar, hvilka
man en lång tid ansett såsom ett slags polypdjur; de äro utbredt skålformiga, öppna
i bottnen och på ena sidan, med inbäddade sandkorn. Då de äro fuktiga, kunna de
böjas som ett citronskal utan att brista. Hållas de mot ljuset, synas de uppfylda af
små, i zigzag stälda celler; hvarje cell innehåller ett ägg, hvars gula skal är omgifvet
af slem. Under sommaren finner nian dylika samlingar talrikt på sandbotten, der
någon Natica-art uppehåller sig.
Såsom bihang till uafvelsnäckornas familj förtjenar omnämnas ett genom sitt
lefnadssätt i hög grad egendomligt djur, den s. k. Pä ra si t snäckan (Entoconcha
mirabilis, eller - med en nyare benämning - Helicosyrinx parasita). På lerbotten
erhålles allmänt en liten masklik sjögurka af slägtet Synapta, som är afbildad å
fig. 262, A. Under sina zoologiska forskningar vid Triesterviken upptäckte Johannes
Muller i vissa exemplar af denna tagghudiug en slangformig bildning, hvilkens
ena ände stod i närmaste samband med det långs den förras buksida löpande blod-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
