Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUSSELDJUR. 341
sifonen), der den mynnar vid f på förestående figurer. Ungefår vid midten af den
raka delen genomborrar tarmen hjertkammaren. På hvardera sidan om munnen finnas
två par trekantiga, bladlika bihang, s. k. m un f lik ar eller munsegel.
Blodomloppet förmedlas genom ett trerummigt, arterielt hjerta, inneslutet i
en tunn hjertsäck. Från kammaren, som mottager blodet från de tvenne på dess
sidor liggande förmaken, drifves blodet genom två aortastammar - en främre och
en bakre - ut i kroppen och upptages der i håligheter i manteln och mellan
inelfvorna. Det venösa blodet, som slutligen samlar sig i blodrum vid gälarnes bas,
strömmar derifrån till gälarne, hvarvid en del går genom n j ur ar n e - de s. k.
B oj a n u ska organen -, gul- eller brunaktiga organ, som ligga under hjertat och
öppna sig utåt genom en mynning (y) strax under könsöppningen på hvardera sidan.
Nervsystemet (fig. 292) utgöres af 3 par gauglier, af hvilka ett -
hjern-ganglierna (1) - liggei’ vid svalget, det andra - fotganglierna (2) - långt ned i
foten, det tredje - inelfsganglierna (3) - under bakre slutmuskeln. Hjernganglierna
stå på hvardera sidan genom nerver i förbindelse med de båda andra ganglieparen.
Af sinnesorgan finnas hörselblåsor, belägna på fotganglierna, men försedda med
nerver från hjernan, samt hos ett mindre antal musslor ögon, såsom t. ex. hos
kam-musslorna, der de sitta i mantelkanten och äro påfallande genom sin smaragdgröna
eller brunröda färgglans. Såsom särskilda känselorgan tjenstgöra så väl munflikarne
som de nämnda vårtlika utskotten vid sifonerna samt de hos vissa slägten, t. ex.
kammusslorna, förekommande tentaklerna på hela mantelkanten.
Musslorna äro, med få undantag, skildkönade djur; könsorganen hafva sitt läge
kring tarmen i fotens bas och hafva äfven vid denna sina utförsgångar (fig. 292, x).
Hos honorna af en del sötvattensmusslor förvaras äggen under embryots utveckling
inuti de yttre gälarne, dit de inkomma från gångar långs gälarnes bas; dessa arters
honor skiljas också från hannarne genom ett mera utbugtadt skal.
Ett förhållande, som eger stor betydelse för musslans lif, är närvaron af lifligt
vibrerande cilier på mantelns inre samt gälarnes och munflikarnes hela yta. Genom
dessa cilier underhålles nemligen en oafbruten vattenström dels utifrån inåt genom
gälsifonen till gälarne och munnen, hvarigenom äfven föda tillföres den senare, dels
föres i motsatt rigtning, genom analsifonen, det förbrukade vattnet åter utom
kroppen. Genom dessa vattenströmmar förmedlas äfven så väl befruktningen som hos
vissa flodmusslor äggens öfverflyttande till gälarne.
Vattenvexlingeu inom skalen åstadkommes emellertid äfven derigenom, att dessa
gång efter annan hastigt slås till sammans, hvarigenom det mellan mantel- och
gälbladen befintliga vattnet utpressas. Skalen öppnas derefter åter långsamt.
Beträffande musselskalens bildning har ofvan blifvit nämclt, att de utgöra en afsöndring
från olika delar af manteln. Göres ett snitt genom skalet, visar det sig bestå af tre
lager, af hvilka det yttersta, den s. k. epidermis (cuticulanj, är tunt, hornartadt
och på äldre skal ofta affall er; det mellersta, pelarlagret, utgöres af ett lager
kalkpelare, stälda vinkelrätt mot de andra lagren, och innehåller färgämnet i skalet; det
innersta, perle morlagret, är bladlikt skiktadt och består af kolsyrad kalk, iulagrad
i en organisk substans. De två förstnämnda lagren afsöndras från körtlar i
mantelkanten, perlemorlagret åter från hela yttre mantelytan, hvadan skalet i förra fallet
växer i omfång (vid kanterna), i senare fallet i tjocklek.
På perlemorlagret visar sig ett eller tvenne muskelintryck (m och m’ å fig.
293) för den eller de muskler, som sluta skalen till sammans. Äfven finnes ett
intryck för manteln, den s. k. mantellinien, som sträcker sig mellan muskelintrycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
