Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
BLÖTDJUR. MUSSELDJUR. TVÅMUSKLIGA MUSSLOR.
vanligen parallelt med undre skalkanten. Hos alla musslor, som ega sifoner, visar
emellertid mantellinien nedom bakre slutmuskeln en bakåt öppen bugt,
mantel-bugten (n), i hvilken sifonernas muskler fästa sig.
Hvad slutligen skalens yttre angår, finnes vid deras öfre kant (ryggkanten) det
ofvan nämnda elastiska ligamentet, som, oberoende af djuret sjelft och så snart
dess muskler slappas, håller skalen åtskils, hvilket följaktligen alltid inträffar efter
djurets död. I de fiesta fall framom ligamentet ligga skalbucklorna (c), mer
eller mindre framstående upphöjningar, från hvilka skalen växt ut. Efter bucklornas
och ligamentets läge kan man sålunda skilja på en främre skalkant (a), en bakre
(b) samt en öfre och en undre (d). I närheten af ligamentet finnas ofta på de mot
hvar andra vettande skalkanterna i hvar andra ingripande tänder och gropar, till
sammans bildande det s. k. låset.
Det vida öfvervägande flertalet
musslor tillhör hafvet, der de uppehålla sig
på vexlande djup. Deras rörelser äro
dels krypande, dels simmande och
hoppande ; många sakna såsom fullväxta helt
och hållet rörelseförmåga, i det de
an-« tingen (såsom t. ex. blåmusslan) fästa
sig förmedelst ett afsöiidradt trådknippe,
den s. k. byssus, eller ock (såsom
ostro-net) med ena skalet växa fast vid något
föremål. En särskild grupp bilda de s. k.
borr musslor n a, som göra gångar i
under vatten befintligt trä, kalksten och
koraller. Hafsmusslorna utvecklas från
en med ciliekrans, s. k. segel, försedd
larv, som en tid simmar fritt omkring, under det sötvattensmusslornas utveckling
försiggår mera direkt.
Man plägar indela musslorna efter slutmusklernas antal i tvenne ordningar:
Tvåmuskliga (Dimyaria) och Enmuskliga (Monomyaria).
n-
Fig. 293. Cytlierea maculata, venstra skalets
inre sida. Nät. st.
FÖRSTA ORDNINGEN:
(I> i m y a *. i a).
De hithörande familjerna särskiljas på följande sätt.
a. Sifoner saknas. Mantelflikar oftast helt och hållet skilda.
- Asiphoniata.
1. Det främre nmskelintrycket lika stort som det bakre... 1. Flodmusslor (Unionidce).
2. > > » mindre än det bakre....... 2. Blåmusslor (Mytilidae).
’. Sifoner finnas. - Siphoniata.
1. Sifoner långa, helt och hållet eller delvis retraktila.
* Skalen täcka hela kroppen
f och sluta oftast helt och hållet till hopa ............ 3. Sandmusslor (Tellinidae}.
tf och sluta ej till hopa baktill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
