- Project Runeberg -  Djurens lif / De ryggradslösa djurens lif /
344

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

344 BLÖTDJUR. MUSSELDJUR, TVÅMUSKLIGA MUSSLOR.

af vattenväxter, men i synnerhet de ställen, der jernhaltiga tillflöden från mossar
och kärr inmymia.

De lefva dels ensamma med några få kamrater, dels tätt hopträngda i kolonier,
hvilka på stora ytor liksom utgöra en beläggning på bäckens botten, antingen på
stora djup eller i grundt vatten. I strömmens rigtning eller - stundom - tvärs
för den samma äro de till hälften eller två tredjedelar nedgräfda i sanden, icke
sällan i två-tre hvarf öfver hvar andra med 3-6 cm. tjockt sandlager mellan hvarje
hvarf, de äldsta djuren öfverst, de yngsta underst. I denna ställning uppfånga de
genom en springa vid sin bakre, 15 mm. öppna skalände det öfver dem rinnande
vattnet, för att åter utstöta det samma jemte tarminnehållet genom en ofvanför den
förra belägen springa, ett förlopp, som lätt kan iakttagas på grunda ställen af bäcken,
hvars vattenyta derigenom på flere centimeters omkrets sättes i en hvirflande rörelse.

Lifligast är denna vattenomsättning, under hvilken djuret omvexlande höjer och
sänker skalets bakre del, när det är utsatt för solstrålarnes omedelbara påverkan eller
för hög temperatur; rörelserna fortfara timtals, hvarefter en lika lång eller ännu
längre hvila inträder; i mörker upphöra rörelserna vanligen helt och hållet och vid
ihållande mulet väder upprepas de allt mera sällan.

Huru mycket än dessa musslor hängifva sig åt ett flegmatiskt lugn, göra de
dock stundom bruk af sin rörelseförmåga. Musslor, som efter verkstäld besigtniug
åter utsläppts i vattnet, hafva en följande dag anträffats i bäckens midt, dit en i
sanden befintlig fåra antydt att de förflyttat sig. Emellertid är en sådan
ställflytt-ning vanligen af ringa betydenhet och djurens rörelser äro föga lifliga. Så har man
t. ex. ofta iakttagit, att musslor, som blifvit märkta, ännu efter 6-8 års tid befunnit
sig temligen nära det ställe, der de blifvit utsläppta, så framt de ei blifvit störda

CJ O ’ J. A ’ t)

genom yttre inflytelser. De samla sig under den varma årstiden på öppna ställen i
backarne, vandra om hösten till djupare ställen, hvarförutom en och annan då och
då gör enstaka ströftåg; men i alla händelser utsträckas dessa vandringar på sin höjd
till 20-30 steg. Man gaf akt på en mussla, som från kl. 8 på morgonen till kl. 5
e. m. förflyttade sig omkring 75 cm.; när hon efter hvarje paus åter satte sig i
rörelse, behöfde hon 30 minuter för att tillryggalägga ett afstånd lika stort som
skalets längd. Sådana vandringar, föranledda af åtskilliga, ofta obekanta orsaker, såsom
den lösa bottnens bortsköljning, förändringar i vattenstånd och temperatur m. m.,
inträffa endast i de fall. då musslan lefver i sand och kan vandra fram öfver dvlik

’ *.’

botten; befinner hon sig deremot på hård botten, inkilad mellan stenar, blir
frivillig rörelse omöjlig. Framåtskridandet försiggår i två skilda akter; den mellan
skalen framsträckta tunglika foten gräfver med sin spets i sanden, i det djuret än
utsträcker den samma, än drager den till baka. Skalen äro derunder orörliga och
vid bakre änden skjuta de båda mantelöppningarna fram i den springa, de lemna mellan
sig. Nu följer ett uppehåll. Derpå börjar en liflig strömning in genom gälsifonen
till gälarne, efter l-2 minuter hoptränges analsifouen och derefter pressas det
insugna vattnet i en tjock stråle ut genom den samma. Skalen sluta sig nu baktill
för att dock åter hastigt öppna sig. Den fria, utanför skalen skjutande delen af
foten blir orörlig, den innanför skalen befintliga delen drager sig deremot till
sani-mans efter den förra, hvarigenom hela djurets förflyttning åstadkommes. En kort
paus följer härpå och derefter börjar den första akten å nyo. Kommer musslan af
någon anledning att ligga på sidan, så griper hon med den utsträckta delen af foten
i sanden och lyfter på detta sätt upp skalet i den ställning det alltid måste intaga
vid förflyttningen.

-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:44:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/ryggrad/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free