Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
URDJUR (PROTOZOA).
Under namnet urdjur sammanfattas små organismer, hvilkas kropp utgöres af
en kontraktil substans, s. k. sarkod; de sakna af celler sammansatta väfnader och
organ samt fortplantas företrädesvis på könlös väg.
I afseende på kroppens byggnad och förrättningar i öfrigt visa de tvenne
klasserna, infusionsdjur och rotfotingar, i hvilka man plägar indela urdjuren, sådana
skiljaktigheter, att de lämpligast omnämnas under hvarje klass särskildt.
*
FÖRSTA KLASSEN:
INFUSIONSDJUR (INFUSORIA).
De hit hörande urdjuren hafva en genom yttre kroppsbetäckning begränsad
form; de ega derjemte mun och utförsöppning. Det stora flertalet infusionsdjur eger
cilier, som antingen sitta på ena sidan eller äro ordnade i en spiral, eller ock mera
likformigt betäcka kroppen. De tillhöra förnämligast sött vatten, der de ofta
uppträda i oerhörd mängd. En del förekommer äfven i hafvet.
Den förste som upptäckte infusionsdjuren och gaf dem detta namn, var
Leeuwenhoek mot slutet af 1600-talet. Den, som på en senare tid inlagt stor förtjenst
om utvidgande af vår kännedom om dessa djur, är dansken O. F. Müller, som
iakttog sättet för deras förökning och utarbetade det första systemet öfver de samma,
och efter honom Ehrenberg. Båda fattade emellertid begreppet infusionsdjur mycket
vidsträckt, så att äfven de lägsta och enklaste mikroskopiska växtorganismer, såsom
diatomaceer m. fl., bland dem upptogos, äfvensom de jemförelsevis högt stående
hjuldjuren, hvilka vi i det föregående hafva stält samman med maskarne.
Vi vilja här endast anföra några vigtigare former bland cilieinfusorierna.
Musseldjuret (Stylonychia mytilus, fig. 365, A) är plattadt mussellikt och eger
blott undertill cilier. I bottnen af springan a ligger munnen, till hvilken näringen
föres med den vattenström, som åstadkommes af de springan begränsande cilierna.
Medelst dessa och de öfriga cilierna simmar djuret under jemna rörelser framåt; de
längre borsten tjenstgöra deremot, när djuret kryper framåt. En blåsa (b), som
utvidgar och sammandrager sig hvar 10:de eller 12:te sekund och uttömmer sitt
vattenklara innehåll genom en fin por, torde rättast anses såsom ett utsöndringsorgan. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:44:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/brehm/ryggrad/0449.html
