Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppe i dalen. Där låg på den tiden bara några
små gårdskvarnar, som fingo kraft genom gamla
grönslemmiga, vattensipprande trärännor. En
och annan engelsman kom dit och fiskade lax,
men annars låg den där bara, outnyttjad, väldig
och vild.
Men nu talade ryktena om att ett stort bolag
underhandlade om att köpa forsen för att bygga
ett elektricitetsverk.
Dit kommo främlingar — ingenjörer och
annat fint folk. De voro långt inne på fjällen och
sågo på öde sjöar och ofruktbara vattendrag —
allt som stod i förbindelse med Svartforsen. De
mätte, de ritade kartor och gjorde beräkningar
och försvunno igen i snabbgående motorbåtar.
Och ryktena växte och visste att berätta om
stora fabriker, som skulle byggas, om en kvarn
som skulle anläggas nere vid ångbåtsbryggan...
Nya ingenjörer följde i de gamlas spår,
advokater kommo, höllo sammanträden och
konferenser, ty där var tusen svårigheter att
övervinna: gamla kvarnrättigheter, som måste inlösas,
ersättning för eventuella dämningsskador på
gårdarna vid Svartvattnet med mera. Och där
kommo ständigt nya krav. Till slut menade mest
var man i bygden, att han hade en eller annan
gammal rätt i Svartforsen, som skulle lösas ut.
Men en dag var det i ordning. Lastångare
började komma med material och folk. En
svindlande väg med väldiga kurvor blev byggd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
