Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig för men fick beklagande nej överallt...
tiderna ... inskränkningarna 1 Det hände, att han
inte fick svar alls.
Och som svar på annonser hade han bara fått
några mystiska anbud om plats mot att sätta in
kapital.
Han hade rasat och hotat med att resa till
Svalbard som gruvarbetare eller fångstman. Den
gången hade det bara skrämt och irriterat
henne. Nu tyckte hon, att också det hade varit
bättre... till och med ensamheten. Ja, hellre gå och
vänta och längta efter honom och veta, att det
hände något.
Nej, hon förstod honom inte nu. Att han bara
kunde gå i det oändliga och vänta på att något
kom ramlande ned från skyarna! Trodde han
verkligen ännu, att alla hans försök att skaffa
nytt kapital skulle lyckas, så han kunde sätta
fabrikerna i gång igen? Ta vid, där allt en gång
slutade efter en vild, förvirrad, fantastisk tid?
Dag efter dag kunde han sitta på sitt
arbetsrum vid planer, ritningar och utkast. Var det
inte bara en lek, han satt där och lekte för att
narra henne ... och kanske inte minst sig själv?
De dagar det kom post, levde han upp, blev
febril och rastlös, medan han väntade på den.
Hon förstod, att han alltid hoppades på ett
avgörande svar från någon av sina förbindelser,
att de ville hjälpa honom med hans planer och
idéer, vars innebörd hon inte hade någon aning
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Feb 27 22:26:38 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/brenner/0039.html