Men hon skakade häftigt på huvudet, lågt och pinat stötte hon fram: — Ä, det är inte det, förstår du då inte? Säg inte, att du inte förstår. Och plötsligt tryckte hon sig intill honom, borrade in huvudet under hans haka. Det for genom honom... visst förstod han, men visste hon? Tvångsauktion 1 Papperet med en suddig blå stämpel över ett oläsligt namn. Det skulle dra med sig de sista resterna av uppskov. Konkurs och så nakna, kalla tomheten! — Eva! Han ville plötsligt säga henne det, men då han mötte hennes förtvivlade ögon, som tiggde om värn och hjälp, förmådde han inte. Jag ska gå och tala med Simonsen, sade han i stället. — Ä, vill du? — Ja, ja, ja, har jag sagt- Är nu det något att bråka så här för? Han ångrade redan, att han lovat det. Vad skulle han säga till Simonsen, vad kunde han lova? Och som svar på hans tanke sade Eva lågt: — Det tjänar nog ingenting till att tala med honom. — Inte det? brusade han upp. Varför ber du mig om det då? Ja, ja... vi får väl se, sade han och gick hastigt ifrån henne. Eva gick in genom rummen, slog upp de stora dubbeldörrarna till verandan. Det var nästan 44