Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sova. Nej, säger jag, betala dina skulder, så ska
du se du får sova!
Nej, säger han, för oftast kan han det inte och
är det skatten så vill han inte. Varför ska han
betala den, han mera än någon annan i
skatte-skolkarnas grå oändlighet? Och så står jag där!
Inte kan jag skriva ut recept på utmätt skatt eller
krambodskuld, va? Och inte heller kan jag låta
honom förfalla till veronal och opium eller
annat svineri. Brygg öl! föreslår jag. Nej, det törs
han inte, ty han hoppas komma in i
kommunalstyrelsen med förbudsvännernas hjälp. Ja, så gå
till prästen då, säger jag, han är av Gud, eller
väl som oftast av sig själv utsedd till att skänka
sina får frid, så de kan sova eller, tilläde
doktorn, den frid som behövs för att hålla sig
klarvaken. Den har jag alltid tyckt vara värre att
skaffa sig. Prästen får ge dem, ja, jag vet inte
vad, jag är inte teolog, men i alla fall något, som
medicin bara kan ersätta som ett högst
bedrövligt surrogat. Jag tror för resten inte, att någon
går till Sebastian längre, gnäggade doktorn, men
till hans far gick de. Han var en husbonde i all
sin trångsynthet. Han fyllde en mission här i
bygden. Men nu! »Sebastian», härmade doktorn
prostinnans stämma, »där är en, som vill tala
med dig på kontoret.» Och tilläggande viskande:
»Han såg ut som om han ville låna pengar, eller
att du ska skriva på! Du vet du är svag,
Sebastian! Du gör det inte!» Och sedan —
dok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Feb 27 22:26:38 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/brenner/0091.html