Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då Christian kommit in till sig, hörde han,
att svarvstolen redan börjat snurra. En
hammare bultade ivrigt, och så hörde han svarvstolen
igen. Han gick oroligt fram och tillbaka på
golvet. Detta ljud av arbete, av vaka ute från
natten pinade och irriterade honom. Han tyckte
plötsligt, att denna krymplings öde ryckt honom
inpå livet, som en fara, en ångest. Förr hade det
glidit förbi honom som något han bara såg på
med undran och respekt... och en stor del
medömkan.
— Var det bara något som Bernt sa ... eller
trodde han det verkligen, så att det gjorde det
lättare för honom att leva: att Gud haft en
mening med att ta hans händer? Ta ifrån honom
något så oskattbart som dem?
Hade han upplevt... Ja, hur upplevde man att
böja sig för något sådant? Böja sig och ändå
göra sin plikt var dag, och mera än det. I stället
för att jämrande och klagande räcka fram
stumparna och tigga om gott folks barmhärtighet?
Han blev het av skam och avund. Hade denna
fattiga bonde funnit, ja, vad hette det?
Själafrid ... ? Nej inga ord sade, vad han menade 1
Hans eget liv hade ju bara varit lek och
medgång, och då älven kom i dödvatten, blev han
liggande där och drev runt och runt, klängande
sig fast vid kreti och pleti. Ville nog vidare ...
men var ändå mera rädd för alla de okända
faror, han skulle möta och övervinna.
236
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Feb 27 22:26:38 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/brenner/0238.html