Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det går aldrig ur mig. Jag hade ärende den här
gången; det var en sak jag måste ordna.
Rösten blev låg och svävande; Christian
förstod, att han varit där för att träffa Alice.
— Jag blir alltid gripen av en sån grinande
hjälplöshet, när jag är i stan. Allt jag håller av,
allt som är min hobby och min glädje ligger
så långt utanför allt jag möter där. Och där är
allting ordnat i lådor, märkt med prima, sekunda
och realisation. Tro nu för Guds skull inte, att
jag beklagar mig, sade han nästan barskt. Jag
vill fan ta mig inte byta med rövarbandet där —
annat än kanske deras sagolika förmåga att
skaffa sig mynt! Men alla knepen, som behövs för
en liten man att borra sig in och bli ansedd för
stor... nej, dem kan jag visst inte lära...
— Du, slog han om, vad Västlandet är
vackert! Jag har aldrig sett det förr. Jag reste här
en gång för flera år sedan, men då låg
regntjoc-kan tät över alla fjäll, så jag kunde endast
konstatera, att här var fina, gröna stränder.
Såna underliga, vansinniga sommarnätter som
här... så tunga av färger...
Christian tyckte, att Torstein var förändrad.
Han hade blivit så pratsam. Och han hade fått
något febrilt och rastlöst över sig. Christian
visste ju och såg också, att Torstein var sjuk.
Ögonen voro onaturligt stora och glänsande i
det benmagra, knotiga ansiktet, där huden
stramade med blå ådror över kindbenen. Ett par
249
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Feb 27 22:26:38 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/brenner/0251.html