- Project Runeberg -  Svenskt ordförråd ordnat i begreppsklasser /
117

(1930) [MARC] Author: Sven Casper Bring With: Peter Mark Roget - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskt ordförråd i begreppsklasser - 383. Köld - 384. Uppvärmning - 385. Avkylning - 386. Värmeapparat - 387. Kylapparat - 388. Brännmaterial - 389. Värmemätare - 390. Smaksinne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Köld - Uppvärmning - Avkylning
117 Värmeapparat - Kylapparat - Brännmaterial - Värmemätare - Smaksinne 383—390

v. (av-, för-, ihjäl-, in-, till-)frysa, (av-,
för-, ut-)kyla, (genom-)isa, (ned-)isas, lägga sig,
tjäla, rimma, frosta (upp), vintra, kallna,
snöa, gloppa, yra, ömkyla (sig), huttra, skälva,
rysa, hacka tänder.

a. (frys-, grå-, is-, rå-, smäll-, spräng-)
kall, is-ande (-ig, -kyld, -lagd, -lupen), (genom-,
till-)frusen, stel (-frusen), frost-hiten (-ig,
-klar, -ländig, -länt, -skadad, -öm), vint-erlig
(-rig), polar(-isk), arktisk, hyperboreisk,
nordisk, skarp, genomträngande, vass, bitande,
bister, sträng, hård, rå, kuslig, ruskig, kulen,
kylig, sval, snöig, in-(ned-, över-)snöad, inyrd,
hagelblandad, oeldad, val-en (-hänt),
för-(öm-)kyld, nordan (-skogs).

384. Uppvärmning; (genom-)värmning,
upphettning, (-tining, -ljumning), kok-ning
(-punkt), (kok-)hetta, avkok (-ning), dekokt,
förvällning, skållning, stekning, röstning,
halstring, gräddning, sjudning, värmeled-are
(-ning), sängvärmare, bastu (-bad),
hand-värmare;

(kakel-)ugn, brasa, eld (-are, -brand, -brasa,
-don, -ning, -rum, -stad), stockeld, gas
(-apparat), glöd (-fat, -gning), degel (-prov), koleld,
bränsle, (sten-)kol, koks, antracit (-kol),
ved, kolning, (för-)torkning, smält-ning
(-punkt), hopsmältning, slagg, gjut-gods (-järn,
-ugn), kalcinering, lergods, keramik, stenkärl,
fajans (-fabrik), porslin, terrakotta, majolika;

antänd-barhet (-lighet, -ning, -ningsapparat),
lunta, stubin, stryksticka, i-(på-)tändning,
självantändning, eldfängdhet, löpeld,
elektricitet, ljus, lampa, eld-stål (-regn);

(för-, inne-, lik-, ned-, självför-)bränning,
bränn-barhet (-blåsa, -järn, -skada, -stål,
-sår, -ämne), (mord-)brand, brand-bomb
(-granat, -raket), eldsvåda, skogs-(sot-, våd-)eld,
lågornas rov, (fal-)aska;

is-(tjäl-)lossning, tö (-väder), skare,
mildväder, vår (-dag), sommar, svett, solstyng;

ytterkläder, päls, ylle (-kläder, -tyg),
flanell, vadd, täcke, hjärtvärmare, grötomslag,
senapsdeg, frottering;
feber (-brand, -anfall),
v. (genom-)värma, (upp-)hetta, (av-)koka,
sätta på elden, sjuda, skålla, förvälla, (upp-)
ljumma, kylslå, upptina, töa, byka, torka,
rosta, (brun-)steka, bryna, halstra, bräcka,
griljera, baka, grädda, stuva, (ned-)smälta,
digerera, gjuta, förslaggas, glödga, kalcinera;

(an-, i-, på-, upp-)tända, elda, fyra av (på,
under), brasa på, tutta på, sätta eld på,
sticka i brand, gjuta olja på elden,
underblåsa, (inne-, ned-, upp-)bränna, lägga i aska,
förvandla (bränna) till aska, kolna, köla, fatta
(slå, taga) eld, (upp-)låga, (upp-)flamma,
sveda, brännmärka;

svettas, gassa (sig), badda, basa, masa
(sig), sola sig, våras;
vaddera, tillstoppa, frottera,
a. (genom-)varm, ljum, värmeledande,
(bränn-, glöd-, kok-, sjud-, skåll-)het, gassig,
svettig, echaufferad, feberaktig, vulkanisk,

eldfängd, antänd-bar (-lig), brännbar,
för-brännelig.

385. Avkylning; utkylning, avsvalning
(-shastighet), värmeförlust, kyl-apparat (-are,
-fat, -panna, -redskap, -rum, -rör, -salva,
-skepp, -vagn), kylande medel, svalka;

(natt-)frost, (afton-)kyla, fryspunkt, (till-)
frysning, is, tjäle, packis;

blåst, blåsväder, fläkt, luft-drag (-ning),
drag (-hål, -lucka), golvdrag, förkylning,
vai-hänthet;

eldsläckning (-sapparat, -smanskap),
av-släckning.

v. (av-, ut-)kyla, (av-)svala, (av-)svalna,
taga sig en avkylare, svalka, lufta, uppfriska,
fläkta, blåsa, draga, stelna, förkyla, hacka
tänder, vintra (på, till), (till-)frysa, tjäla,
isbelägga, lägga sig, (ned-)isas, (av-)slockna,
(av-, ut-)släcka, nedbrinna.

a. kylande, sval, svalkande, blåsig,
genomträngande, frys-(golv-, spräng-)kall, oeldad,
ut-(ned-)brunnen, val-en (-hänt), höst-lig (-lik),
frost-ig (-klar), vinterlig, is-ande (-ig, -kall,
-lagd).

386. Värmeapparat; (värme-)härd, eld
(-gaffel, -härd, -raka, -skyffel, -stad, -tång), (bak-,
bastu-, bränn-, grädd-, kakel-, kalciner-)ugn,
kalorifer, kamin, spis (-el), pannmur, äril,
ässja, smedja, mas-mästare (-ugn), rost,
spjäll, braständare;

kokkärl, kock, gryta, kittel, (glöd-)panna,
kastrull, sprit-kök (-lampa), fotogénkök,
samovar, halster, trefot, kabyss;

ångskåp, varmbad, bastu (-bad), badstuga,
finsk bastu, kölna, brygghus, bag-arstuga
(-eri), driv-(växt-)hus, bränn-eri (-mästare,
-vinspanna), kolmila, stockeld, krematorium;

degel, degelprov, retort, fyrfat, fot-(säng-)
värmare, (stryk-)lod.

a. bränslebesparande.

387. Kylapparat; kyl-are (-fat, -panna,
-redskap, -rum, -salva, -skepp),
avkylnings-apparat (-rum), is-bad (-burk, -hink, -grop,
-källare, -skåp), avkylare, köldblandning.

388. Brännmaterial; bränsle (-åtgång,
-besparing), (barr-, björk-, bok-, gran-)ved,
vedbrand, (ved-)kast, brasa, tyr-e (-bloss,
-ved), ris, (bränn-, sten-)kol, antracit, koks,
torv, bränntorv, (kol-)mila;

olja, bensin, fotogen, petroleum, karbid,
brikett, (stearin-, talg-, vax-)ljus, veke
vaxstapel, fosfor, svavel (-sticka), stryksticka,
tändsticka, fidibus, cigarrtändare, eldstål,
flint-a (-lås, -sten), fnöske, tunder, stubin,
lunta, fackla, bloss, brand-bomb (-fackla,
-granat, -raket), bränn-are (-sats), torped,
löpeld, eldbrand, rökelse.

v. brikettera, köla.

a. brännbar, bränslebesparande, eld-far
-lig (-fängd), (lätt-)antändlig, kolhaltig.

389. Värmemätare; termo-(kalori-, pyro-)
meter, värmegrad, köldgrad.

390. Smaksinne; smak (-organ, -nerv),
finsmakare, matlust, ingen kostföraktare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:46:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bring/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free