Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
ske att hon begivit sig hit på fiske, men kanske
också, att hon liksom jag drivits hit av sitt blod.
Vi slogo samman till en mörk och glupande eld
och trodde, att det var kärlek, Vi ha mötts vid
kåtan däruppe vid sjöarna och vid hemliga mö-
tesplatser i de tystlåtna fjällen; nu är cirkeln slu-
ten, vi stå vid vår första mötesplats och jag ser
’på henne så smärtsamt nyktert. Vad ville jag dig,
Kaisu? Något annat än de andra? Jag sökte en
kvinna, jag fann en kvinna, nu är det höst...
— Låt oss gå in i kojan, Kaisu, säger jag och
kastar min börda av nyskjuten fågel,
Hon följer mig in i den dunkla kojan, som dof-
tar hö. Jag skulle vilja säga henne så mycket om
mig själv, men skulle hon förstå mina ord? Kaisu,
skulle jag vilja säga, den gången var jag så bit-
tert ensam, Och vet du inte, Kaisu, att när snön
smälter, bryter älven upp med obönhörlig makt?
Och har du tänkt på blommorna, Kaisu, och dju-
ren? Men jag säger ingenting av allt detta, jag
står skamsen framför henne och hör på nytt den
sorgsna klockklangen: Det är fullbordat.
— Kaisu, säger jag med ögon som jag gör sta-
diga, jag har tyckt mycket om dig...
Hon tiger och ser ut genom det lilla fönstret
som om hon varseblivit något ute på sjön. Mina ord
låta så torra, så murkna; min skamkänsla blir
ännu starkare.
— Kanske du önskat dig något, Kaisu. Någon
gåva?
Jag hör hur rå och lögnaktig jag är, men just
nu tänker jag, att en nybyggarflicka som hon sä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
