Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
så, men tänker samtidigt: Aha, de slogo sig lösa i
Tromsö bakom min rygg; de ha alltså ibland känt
min pastorlighet som ett band,
Lika plötsligt flyger Jean upp ur kofferten, slår
sig för bröstet och bedyrar:
— Den första dam som här inträder ska jag
kyssa!
Vi skratta igen, ty vi veta på förhand, att det blir
den gamla värdinnan, Jean drar ner en napoleonsk
lock i pannan, sticker in högra handen mellan väst-
knapparna, placerar kautokeinohättan högt upp på
skulten och sätter sig bistert avvaktande på en stol
mitt på golvet.
Mycket riktigt. Om några minuter höra vi vär-
dinnans steg i förstugan och Maurice håller på att
spricka av spänning, Men själv vänder jag mig
bort, ty hycklaren inom mig viskar, att jag bör
betänka min ställning, Jean reser sig långsamt och
beslutsamt. Allons! viskar han uppmuntrande till
sig själv och avancerar mot dörren medan Maurice
med en handrörelse mot bagagestaplarna förklarar:
— Kom ihåg, att fyrtio sekler blicka ner på dig
från dessa pyramider!
Nu har dörren gått upp, i nästa ögonblick ger
gumman till ett förbluffat rop och jag vänder mig
om med väl spelad häpnad, Men scenen är en helt
annan än jag tänkt mig.
Ah, dessa fransmän! Jean har trollat bort all
plumphet i sitt pojkaktiga tilltag, Han håller gum-
mans knotiga finnansikte mellan sina händer och
kysser henne vördnadsfullt på kinderna, varefter
han bugar sig sonligt. Gumman har visserligen gi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
