- Project Runeberg -  Giordano Bruno, en tankefrihetens martyr i sextonde århundradet /
22

(1889) [MARC] Author: Johan Bergman - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giordano Bruno. Lefnadsteckning - 4. Fängelse och död - Bihang - Giordano Brunos åsikter i filosofiens hufvudfrågor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och kärlek till sanningen in i de vid dess fot vimlande
människornas sinnen, släkte efter släkte.

Då skall hans bål hafva varit likt det, som enligt
Österlandets saga förtär fågeln Fenix, hvilken själf står
upp, föryngrad, ur sin aska.

Bihang.

Giordano Brunos åsikter i filosofiens hufvudfrågor,
belysta genom anföranden ur hans skrifter



(i fri svensk öfversättning).

Källorna för vår kunskap och sanningens kännemärke.



Den nya tidens realistiska uppfattning af kunskapen
gryr redan hos den eljes så idealistiske Bruno. Vår
kunskapskälla är sinnenas iakttagelse. På invändningen att
“sinnena bedraga“ svarar han:

“Sinnenas vittnesbörd bedrager oss icke. De säga
oss intet som icke är sanning, men de säga oss icke hela
sanningen.“ — — — “När jag var liten gosse, trodde
jag, att bakom Vesuvius fans ingenting, mina ögon hade
ännu ej sett något därbortom.“

        (Ur skriften: Om den heroiska hänförelsen.)

Om kännetecknet på sann kunskap yttrar han
följande ord, som med rätta hafva jämnstälts med “den
moderna filosofiens fader“ Cartesius’ berömda försvar för
tviflet såsom all sann kunskaps förutsättning:

“Man talar till oss i auktoritetens och traditionens
namn, men sanningen är i det närvarande och i framtiden
mycket mer än i det förgångna. — — Det gifves för
öfrigt flera auktoriteter, hvem eller hvad skall döma
mellan dem? Jo, den klara och tydliga uppfattningen,
förnuftet. Låt oss tvifla, så länge något ännu är dunkelt,
låt oss tvifla, tills vi klart uppfattat allt. Auktoriteten,
den värkliga, är inom oss, icke utom. Ett gudomligt
ljus brinner i vår själ för att inspirera och leda våra tankar.“

        (Ur ett bref till Paris-universitetets rektor.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 18 01:35:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bruno/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free