Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giordano Brunos metafysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
som tydligen angifva, att det glöder under askan. Också skola vi
i det följande se, att Bruno ej fasthållit denna splittring mellan
teologiens och filosofiens föremål, utan i motsats däremot skarpt
betonat, att det finnes blott en absolut verklighet, ett sant varande,
ett gudomligt.
I detta hänseende bildar Bruno en diametral motsats mot
Ousanus. Denne upphörde nämligen aldrig att vara kyrkans lydige
son, ocli öfveralt i hans arbeten finna vi, huru han sökte samman-
smälta fri spekulation med kyrkliga dogmer. Treenighetsläran 1 °),
försoningen genom Jesus Kristus *), Guds sons obefläckade allelse 2),
uppståndelse 3), himmelsfärd 4), o. s. v. återkomma upprepade gånger
i hans arbeten, och slutet af hans vigtigaste filosofiska afhandling
“De docta ignorantia" är ingenting annat än ett erkännande af
den kristna lärans primat5). Bruno bröt både i lära oeh lefverne
det band, som kyrkan sökte pålägga honom, och iramstår redan
från början som en nyare tidens man, i det han proklamerar
filosofiens oberoende al den ortodoxa teologien.
De begrepp, som först möta oss inom Brunos metafysik, äro orsak
och princip. Dessa kunna begagnas dels med afseende på Gud,
dels med afseende på förhållanden i naturen. Gud kallas orsak,
för så vidt alla ting äro från honom skilda såsom verkan ifrån det
verkande, princip, för så vidt alla ting etter bestämd ordningsföljd
eller till natur, varaktighet och värde stå honom efter u). Det är
samma sak, sedd från olika synpunkter, i det han än såsom själf-
ständig motsattes det osjälfständiga, än såsom oförgänglig det för-
gängliga. I naturen däremot kallas någonting orsak, hvilket såsom
yttre bidrager till en saks frambringande, men själf har sitt väsen
,0) Cusani Opera p. 32, 37.
>) p. 48, 51.
2) p. 49.
3) p. 52.
4) p. 53.
5) Taliter intranti in Jesum omnia cedunt et niliil ingerere possunt
difficultatis qusecunque scripturae neque hic mundus, quoniam in Jesum liic
Iransformatur propter inhabitantem Christi spiritum in eo, qui est finis intellec-
tualium desideriorum, quem tu, Pater devotissime, supplice corde me miserrimo
peccatore asidue orare velis, ut pariter eo frui teternaliter mercamur. p. 62.
G) Opp. Ital. I. p. 234.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
