Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giordano Brunos metafysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
ej genom några särskilda tankeoperationer som nniversi former för-
verkligas, utan genom en enda harmonisk och oändlig tanke af
verldssjälen 5).
Den verkan, verldssjälen såsom princip åstadkommer, är det
lif, som genomgår universum. Ty visserligen hålla många tänkare
töre, att endast verldens hufvudsakligaste delar äro försedda med
lif, och att således alt det öfriga är liflöst, men detta är falskt,
emedan alt, hur litet och obetydligt det än är, eger i sig någonting
substantielt af andlig natur, hvilket, om det finner något lämpligt
substrat, utvecklas till en planta, ett djur eller någonting annat.
Alt är till sin substans, men ej till sin faktiska utveckling försedt
med lifsprincip 6).
Efter den olika grad af egentlighet, hvari verldssjälen, uni-
versi konstituerande formalprincip, såsom lifgifvande framträder i
materien, den andra principen, ega vi olika manifestationer af denna,
beroende på materiens olika mottaglighet. Dessa äro: potentielt
besjälade och lefvande varelser, aktuelt besjälade och aktuelt lef-
vande. Lifvet eller anden är altings sanna form 7). Denna är af
tre slag: forma prima, hvilken gestaltar sitt substrat, utbreder sig
i rummet, är beroende af materien och meddelar det helas verk-
samhet, namn och vara åt delarna; forma secunda, hvilken gestaltar
sitt substrat och är beroende af materien, men utbreder sig ej i
rummet och meddelar ej det helas väsentliga fullkomlighet, men väl
dess verkningssätt åt delarne; forma tertia, hvilken verkar och
fulländar det hela, men i sin verksamhet hvarken är beroende
af materien, utbreder sig eller meddelar det helas fullkomlighet
åt delarna. Forma prima kallas materiel, emedan den utan materia
hvarken kan förstås eller existera, de tvänne andra åter formela 8).
För öfrigt inses, att dessa former motsvara de föregående slagen
5) p. 239.
c) Concedo, che lutte le eose hanno in sé anima, hanno vita, seeondo
la sustanza, e non seeondo l’atto. p. 241. — Non est erede lapis sine anima et
sine (in suo genere) sensu, qui utrum felieior an infelicior sit nostro denifiri
nequit. Bartholméss. Jordano Bruno. II. p. 233.
’) Se dunque il spirto, 1’anima, la vita si ritrova in tutte le cose, e
seeondo certi gradi empie tutta la materia, viene certamente ad essere il vero
atto e la vera forma di tutte le eose. Opp. Ital. I. p. 242.
s) p. 244.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
