Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giordano Brunos metafysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
af. manifestationer ocli sammanfalla, om det tillätes oss begagna
modern terminologi, med beteckningarna: oorganiskt lefvande, orga-
niskt lefvande och andligt lefvande varelser.
De bestämningar, som tillkomma formen äro: oföränderlighet,
så vidt som man med formen menar kvarje föremåls fundamentala
vara och ej de olika sätt, hvarpå detta framträder, odelbarhet samt,
såsom på samma gång allestädes närvarande, närvaro i sin helhet
öfver alt. Den är nämligen ej stoff eller rumfyllande materia, utan
likasom en stämmas ord kunna förblifva i sig en hel mening, ehuru
de uppfattas af och utgöra en ledning för alla människor, likaså
är verfdssjälen .såsom form hel och odelbar, men på samma gång
öfveralt närvarande. Dormen är vidare immanent, så att den ej
får tänkas såsom i yttre måtto fästad vid materien, samt bestämmer
därvid å ena sidan denna, i det att den sistnämda, som har för-
måga att antaga hvilken form som helst, inskränker sig till att an-
taga en viss, men bestämmes däraf å andra sidan, så att den, ehuru
den i sig har förmåga att bilda otaliga enskilda väsen, inskränker
sig till att i hvarje enskildt fall bilda ett visst9).
Hvad som vid denna Brunos lära om materien torde vara
att märka är å ena sidan hans försök att fasthålla formens full-
komlighet och oberoende, å den andra sidan hans medgifvande af
tillvaron af en mångfald individuela varelser, som endast äro olika
sätt, hvarpå denna all-ena form i och genom materien framträder.
Därmed äro gifna tvänne verkligheter: en odelbar och konstant, en
delbar och accidentel1"). Huru dessa äro att förena, sysselsätter
han sig ännu icke med, utan öfvergår till att betrakta materien.
Likasom hvarje ting för sin tillvaro förutsätter ett, som ge-
staltar, och ett annat, som gestaltas — i annat fall funnes det ej
någon verksamhet, hvarigenom det kunde uppstå —, likaså måste
äfven naturen själf för sin tillvaro förutsätta två faktorer: form
och materia ’). Materien är af två slag: konstens och naturens.
3) p. 244 ff.
10) Dous est raonas omnium numerorum fons, simplicitas omnis magni-
tudinis et compositionis subsfantia et exellentia super orrme momentum innu-
merabile, immensum. Natura est numeius numerabilis, magnitudo mensura-
bilis, momentum attingibile. De triplici minimo. p. 7.
’) Opp. Ital. I. p. 251.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
