Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giordano Brunos metafysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
harmonisk verld, som är alt livad den kan varaJ), i motsats
mot den relativa verlden, livars ting äro ofullkomliga enheter af
förmåga och verklighet, emedan intet af dem är alt livad det kunde
vara, utan blott hvad det kan vara 5
6). Bakom den relativa verklig-
heten står en absolut. Universum, skuggan, så att säga, af detta
urväsen, är olikt detta genom de individuela varelser, som det
öfveralt framalstrar, ty med dessa följa död, undergång, det moraliskt
och fysiskt onda samt missbildningar, hvilket alt dock ej är något
positivt, utan ett negativt varande, uppkommet därigenom att en
förmåga, som öfvergår till verklighet, sammandrabbar med en annan,
hvarigenom harmonien störes 7). Häraf kommer äfven tingens för-
ändring, i det att hvarje ting såsom ej varande alt hvad det kan
vara, öfvergår än till det ena än till det andra sättet att vara,
ehuru det dock alltid till sitt vara förblir oförändradt8 9
).
Sambandet mellan den relativa och den absoluta verlden visar
sig däri, att den förra ej framträder såsom en vrångbild af den
senare, utan måste till sin helhet betraktad kallas fullkomlig, emedan
hvarje ting däri, sedt i samband med alla andra, verkligen blifvit
allt hvad det kunnat blifva, om det ock ej ser så ut från en
inskränktare synpunkt. Denna relativa verld är därför i individuel
verklighet alt det, som den är enligt sin individuela förmåga, har
en potentia, som sammanfaller med aetus, en själ, som ej är skild
från det besjälade, samt kan därför i analogi med urverkligheten
kallas absolut förmåga och verklighet3).
Men det måste finnas ett gemensamt substrat för den andliga
och sinliga verkligheten. Likasom de “transcendenta“ och “generiska-1
begreppen å ena sidan äro skilda fran livar andra, a den andra
sidan dock till substansen ett och detsamma, likaså förhålla sig de
5) Jmfr. Cusanus. Cum impossibile fieri non fiat, nihil faetum est aut
fiet, quin potuit aut. possit fieri. Quod autem est et non est faetum nec ereatum
non potuit neque potest fieri, neque ereari. Precedit enim id posse fieri et est
eternum, cum sit nec faetum nec ereatum, nec possit fieri aliud. Omne autem
quod est faetum aut fiet, cum sine posse fieri nec sit faetum, nec fieri, habet
principium unum absolutum, quod est principium et causa, ipsius posse fieri.
Opera. p. 300. Solus Deus est Possest, quia est actu, quod esse potest. p. 306.
6) Opp. Ital. I. p. 260, 261.
O p. 262.
8) p. 282.
9) p. 264.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
