Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giordano Brunos metafysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Bruno tillhör ej de filosofer, som bilda skolor. Hans kring-
irrande lif, hans excentriska uppträdande, sällsyntheten af hans
arheten 2), alt bidrog till att låta honom mer och mer glömmas i
stället för att följas af anhängare och kommentatorer. Länge dröjer
det också, innan hans lära blir känd. Huet3 4
), Bayle 5), Sorel5),
Leibnitz 6), de la Oroze och Heumann 7), m. fl. omnämna honom
visserligen, men detta sker dels endast i förbigående dels med en
viss öfverlägsenhet. Först med Tiraboschi8) ochJacohi9) träder
han fram ur sitt dunkel. Schelling ger ett af sina arbeten Brunos
namn10), Hegel lämnar en framställning af hans system’), och
vår tid har genom utgifvande af hans sällsynta arbeten, klargörande
af hans lefnadsförhållanden och redogörelser för hans läror 2) gjort
honom till en af renässancens mest kände och erkänt honom som
en af dess mest framstående tänkare.
Den nyare tiden har att uppvisa filosofer, som stå Bruno
mycket nära. Vi skola dock fästa uppmärksamheten endast på
2) –––––-insignis raritas librorum Bruni, qui adeo disparuere, ut non
nisi in instructissimis bibliothecis inveniantur, nullibi autem pene omnes depre-
liendantur, sed dispersi passim iateant, unde difficiliimum est consultis omnibus
ejus viri res atque plaeita enarrare. Brucker anf. arb. p. 12. — En 1785
Hamann––––– chercha vainement par toute 1’Italie ä se procurer les dialogues
de la Causa, et ceux de 1’Infinito. Bartholméss. anf. arb. II. p. 57.
3) Censura philosophiae cartesianm. Helmestadii. 1689. p. 122.
4) Dictionnaire liistorique et critique. Art. B.
5) De la perfection de 1’homme. 1655. p. 242.
6) Opera. I. p. 367. V. p. 369, 385, 393, 492, 493, VI. p. 294.
7) Acta philosophorum. passim.
8) Storia della letteratura itafiana. VII. p. 476—484.
9) Werke. Viertor Band. Leipzig 1819. Beylagen zu den Briefen iiber
die Lehre des Spinoza. S. 5—46.
,0) Bruno oder iiber das göttliclie und natiirlielie Princip der Dinge.
Berlin 1802. Nästan ordagrannt Brunoniska satser finnas S. 14, 38, 39, 44, 89>
123, 172 ff., 221.
1) Werke. Funfzehnter Band. Berlin 1836. S. 224—244.
2) Utom Brucker och Bartholméss torde nämnas: Buhle. Geschichte der
neuern Philosophie. Zweiter Band. Göttingen 1801. S. 703—856, Carriére, Moritz.
Die Philosophische Weltanschauung der Reformationszeit. S. 365—494, Ritter,
Heinrich. Geschichte der Philosophie. Neunter Theil. Hamburg 1850. S. 595—652.
Ritter, Heinrich. Die christliche Philosophie in ihrer Geschichte bis auf die
neuesten Zeiten. Erster Band. Göttingen 1858. S. 118—134. Stöckl, Albert.
Die Geschichte der Philosophie des Mittelalters. Dritter Band. Mainz 1866.
S. 106—136. Af dessa torde Carriéres framställning vara den bästa.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
