Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. En kvinnas seger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 88 —
— Helt visst! . . . Men österländskt bilderspråk har al-
drig varit min starka sida . . . Du vet det.
— Men österländska känslor? . . . Icke sant? . . .
— Afven i dessa torde du ega företräde gent emot mig . ..
Jag har . . . inga känslor alls.
— Nej, du har rätt ... Mot mig är du känslolös.
— Sââ? Säg snarare, att dina fordringar på sådana öf-
verskatta min förmåga.
Han kände, att han var nära att tappa den tändande trå-
den, och att han fördes allt längre bort från den punkt, der
minan skulle explodera.
Han måste åter samla sina skepp, som strömsättningen af
hennes repliker bringat ur ordnad slaglinie, på samma gång som
han häpnade öfver lugnet i livarje hennes parad.
Kanske skulle han kunna förnagla hennes kanoner med en
snabbare och skarpare eld.
— Jane, sade han med nervös häftighet ... Vi skola
nu icke rida på ord, icke tala i gåtor, icke kringgå och icke
frångå ämnet . . . Kort och godt . . . Jag har helsningar från
Evert.
Precissionsskjutningen började alltså. Hon ville svara med
samma eld.
— Evert? ... Nå, hvad hade han att förtälja?
— Han aflade en rapport.
— Såå . . . God förmodar jag?
— Tvärtom . . . Dålig, usel, gemen !
Hösten hade höjts till retad skärpa.
— Hai’ han . . . blifvit förbigången?
— Just för-bi-gången.
— Af livem då?
— Af dig och . . .
Hon log en fauns sarkatiska löje:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
