- Project Runeberg -  Brutna eder : en societetskvinnas roman / Första delen /
171

(1898) [MARC] Author: Axel Kerfve With: Oscar Keen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. På snedspår

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 171
ske något, som var olämpligt för mig i går på slottsbalen, och
fick sedan ingen ro på natten, och så vaknade jag midt i en
vansinnig dröm.
— Dröm, säger du. Hur var den?
— Ja, nu är jag verkligen icke i stånd att relatera den.
— Hm ! Drömmar äro minsann icke att förakta. De kunna
ofta gifva oss fingervisningar, som kunna vara bra att ha. Men
inte var det väl för den saken, som du ’ville tala så här tidigt
med Vivi?
— Åhjo, på sätt och vis. Egentligen var det fråga om
en liten biljett, som Yivi skrifvit till Jane. Jag ville läsa den,
men fick icke. Och derför så . . .
Den gamla damen hade spetsat öronen. Hennes snarfyn-
dighet hade redan vädrat upp någon intressant familjetvist. När
allt kom omkring, var det kanske äfven embryot till en liten
skandalunge. Men som lion själf på ett eller annat vis kunde
halva obehag af en sådan, måste hon först och främst hafva
fullt reda på, hur saken hängde ihop, för att sedan, med sin
vanliga och kända skicklighet, kunna tillbakakasta åtminstone de
anfall, som rörde henne och Yivi, om skvallret riktigt kom i gång.
Hon tog på sig en mycket bekymrad min när hon nu sva-
rade Allan, ’ hvilken åter lugnad lät det stimulerande, starka téet
smaka sig väl:
— Du talar om en biljett, som du icke fick läsa. Den der
saken låter verkligen allvarligare, än du kanske tror. Jag kan
aldrig tänka mig, att Vivi, som aldrig haft några hemligheter
för mig, skulle ha det nu, mer än annars ... Få se, få se!
Det ligger bestämdt något under det här. Hvad sade Vivi, när
du frågade henne?
— Icke ett ord, svarade Allan, hvars misstankar nu fått
en ny och farlig näring . . . Det vill säga, hon sade både ja
och nej på mina frågor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 18:08:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brutnaeder/1/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free