Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. En tvungen förlofning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241 —
— Yar borta! Kan icke få tag i det.
— Olyckliga! Du måste! Har du sökt riktigt noga öf-
ver allt?
— Öfvér allt . . .
— Då måste jag leta själf ... O, min Gud! Hur skall
det väl gå?
Och hon lämnade Kurt och Yivi samt skyndade sig in i half-
systerns rum för att själf söka återfinna den farliga skriften,
innan den föll i händer, som den ej var ämnad åt.
Hon sökte som gällde det lifvet.
Böcker och tidningar öppnades med irriterad brådska;
oron var alldeles för stor för att under denna förrättning gifva
henne nödigt lugn. Hon letade under stolar och bord, ka-
stande kring sig kuddar och antimakasser, och lade sig slutligen
på golfvet med handen under soffan för att söka äfven der.
Men allt jämt utan resultat.
På knä vid det öfverlastade divansbordet, der allt nu var
i vildaste oreda, låg hon försjunken i eftersinnande, halft med-
tagen af trötthet och med blossande kinder, när det knäppte till
i en dörr och öfverstinnan steg in.
Fru Jane hade ej hunnit resa sig, utan intog fortfarande
en högst besvärande ställning, när fostermodern hördes fråga, i
det hon fäste på Jane en hvass blick:
— Hvad letar kaptenskan Brätte efter?
Hon lade särskild tonvikt på kaptenskan och Brätte.
— Jag . . . jag . . . tappade en ... en ring, men . . .
— Såå? Âr du säker på, att det är en ring, som du
söker?
— Hvad annars? . . . Naturligtvis . . .
— Således är det icke det här?
Öfverstinnan höll det komprometterande kortet framför
Janes ögon, i det hon fortsatte:
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
