Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Äfventyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 —
floret framför sina blixtrande ögon . . . Ack nej, i detta fall
skulle jag numera aldrig kunna komma tidigt nog. Men om han
ännu skulle kunna fatta meningen med hvarför jag kommer, det
blir en annan sak, som jag ej dristar mig att afgöra. Helt visst
är han ännu eld och lågor för denna djäfvul. Men det han
komma en stund då han behöfver mig, och då . . .
Hon spratt till vid en knackning på hennes dörr. Nästan
rädd svarade hon med ett knapt hörbart: — Stig in!
Agnes Petterzon visade sig på tröskeln. Äfven hon tyck-
tes vara mindre säker på sig själf, när hon frågade den beslö-
jade dam, som vände sig mot henne utan en enda välkomnande
åtbörd:
— Ursäkta! Jag har visst gått fel!
Och hon stod redan i begrepp att draga sig tillbaka, när
Jane med en glädje, som ej var spelad, brast ut:
— Nej, visst icke! Känner icke fröken igen mig?
— Ack, nu hör jag ju, att det är ni, svarade Agnes lug-
nad . . . Det var då för märkvärdigt! Jag var nyss alldeles
säker på, att jag gått in i ett annat rum än ert, ty så olik er
liar ni blifvit i den der kappan och hatten ... Är ni redan
klädd för att resa? Förlåt jag frågar, men . . . men det skulle
göra mig så lycklig om jag visste, att . . . att ni ej ämnade
öfverge oss redan nu, ty mamma . . . och inte jag heller vill
dröja en dag längre i detta tråkiga Berlin.
— Nå, icke jag heller, det kan jag uppriktigt säga er, sva-
rade Jane sanningsenligt . . . Jag har verkligen fått nog af
Berlin och styr med gladt mod min färd längre mot Södern . . .
Men hvad ni ser beklämd ut, stackars vän. Har det då händt
er något särskildt obehagligt här i Berlin? ... Ja, jag ber visst
icke om ert förtroende i en sådan kanske delikat sak, utan en-
dast för den händelse att jag kan vara er till någon hjälp.
Jane talade lugnt och afvägande på samma gång hon genom
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
