Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det namnets skull», (Ap. G. 5: 41) och det
står att apostlarne gingo ut från rådet »glada
däröfver», oaktadt de omedelbart förut
undergått grym och smärtsam behandling. Icke
så, att någon bör önska sig lidande;
Herren ger hvart och ett af sina barn hvad
det behöfver och ser hvad det kan bära;
men må ingen söka undandraga sig, om han
ser att lidande och smälek kan följa på en
frimodig bekännelse af Jesu namn, utan
komma ihåg, att det är en ära att befinnas
värdig lida för detta namn.
Kanske stunda, förr än vi ana, nya
lidandes tider för Kristi kyrka. Måtte vi,
som nu under yttre lugn och trygghet
bekänna oss tillhöra honom, då få nåd att
ådagalägga samma kraft i vår tro och samma
orubbliga ståndaktighet som dessa skottska
martyrer. Det gäller att under de lugna
da-garne se till, att vi verkligen mottaga nåd
och kraft och låta oss eå grundas och rotas
i tro och kärlek, att vi, då stormar komma,
må befinnas fasta och orubbliga i vår Herre
Jesus Kristus. Det gifve Han af nåd!
––––––––––––––-
Huru Frans kunde visa att han
älskade sin pappa.
frans var öfver måttan förtjust i sin
pappa och hans pappa också mycket
glad öfver sin lille son. Fadren
älskade alla sina barn. men Frans, såsom den
yngste, var dock isynnerhet hans älskling.
När han vid middagstiden återkom från sitt
kontor, brukade Fram alltid passa på för
få öppna dörren åt honom och med höga
fröjderop störta i hans famn.
En dag då Frans satt i faderns knä och
på allt sätt sökte visa sin kärlek till
honom, sade denne:
»Du håller allt mycket af din pappa,
eller hur, Frans?
»Ja, det kan du vara säker om.»
»Pappa håller ock mycket af sin lille
gosse, och det är just därföre att han älskar
alla sina barn, som han arbetar från morgon
till kväll. Du må tro, att han känner sig
ganska trött ibland, men han måste
förtjäna penningar till mat och kläder åt dem,
till böcker och skolgång och läkare och
medicin, då de äro sjuka och mycket, mycket
annat därjämte. Detta allt gör pappa af
kärlek till sin lille gosse, men hvad kan
hans gosse göra af kärlek till sin pappa?»
»Han kan kyssa och klappa honom»,
svarade Frans och slog armarne om fadrens
hals.
»Det är nog snällt och kan vara bra då
och då, men kan du icke på något annat
sätt visa din kärlek?»
»Jo, jag skall gifva dig ett äpple.»
»Men då får mamma lof att föret gifva
dig det. Du måste tänka ut något annat
sätt att visa din kärlek.»
»Jag skall taga min piska och köra bort
hundarne, om de vilja bita dig», försäkrade
Frans i modig ton.
»Ja så, du vill försvara mig, du lille!
Men då jag är mer än dubbelt så stor som
du, blir det väl förr jag, som får försvara
dig, om fara är på färde —. Vet du intet
annat sätt?»
Nej. Frans kunde för tillfallet icke finna
på något annat.
»Så får väl jag då säga dig det», sade
fadern. Barn visa att de älska sina
föräldrar genom att vara lydiga, höfliga och
artiga. Om min lille gosse verkligen älskar
sin pappa så högt som han säger, så bör
han ock visa detta genom att alltid vara
snäll och lydig både hemma och borta,
både mot sina föräldrar, syskon och
kamrater, samt icke skrika, då han ej får sin
vilja fram, eller på något sätt uppfora sig
oskickligt.»
Frans såg föret lite förlägen ut, väl
vetande att om hans kärlek skulle bedömas
efter hans uppförande, så skulle det
emellanåt synas illa nog beställdt med den. Icke
desto mindre ville han dock så gärna att
fadern skulle kunna riktigt se huru högt
han älskade honom.
Slutligen såg han upp, smög sin lilla
arm om faderns hals och hviskade, under
det han lade hufvudet mot hans bröst: —
»Jo, far, jag älskar dig, och du skall få se
att det är sant. Jag vill vara lydig och
snäll och jag skall bedja Gud hjälpa mig . . .»
Har du, käre unge läsare, tänkt på huru
du skall kunna visa dina föräldrar, att du
älskar dem och göra dem något till tack
för allt hvad de arbeta och göra för dig?
Visst är, att du icke kan göra detta på
bättre sätt, än att genom ett lydigt, höfligt
och godt uppförande visa både dem och
andra, att de i dig hafva en god son, en
god dotter, hvarförutom detta skall
medföra välsignelse till dig själf. Hedra din
fader och din moder är det första bud, som
löfte med sig hafver.
–––fSi–––-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
