- Project Runeberg -  Barnens tidning. Utgifven af Evangeliska fosterlandsstiftelsen / Årg. 38 (1895) /
178

(1858-1899) With: Lina Sandell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men de skulle icke endast lyfta ögonen mot
höjden, hvarifrån hjälpen skulle komma,
utan äfven med flit och allvar bereda väg
för den kommande Herren. »Hvarje dal
höje sig, och hvarje berg och kulle sjunke
ned, och hvarje backe blifve till slät mark,
och branterna till dälder.» — Bort med
ängslan och syndigt tvifvel på Herrens makt
att hjälpa och frälsa; bort med allt trotsigt
förlitande på egen kraft, som till slut måste
komma på skam; bort med allt osannt
väsen och alla falska inbillningar, ty
sanningens konung nalkas; bort med det hårda,
själfviska hjärtat, ty han, som kommer är
kärlek. Bereden Herrens vug!

Adventstiden är en tid, då mycket skall
uträttas och alla händer få fullt upp att
göra. Husbönder och tjänare, föräldrar och
barn, alla iiro på sitt sätt upptagna for att
hinna göra, hvad som skall göras för den
stundande högtiden. Men låtom oss se till,
att icke någon brådska eller några bestyr
komma oss att försumma det viktigaste af
allt. Vaktorn oss för att vi icke af ifver
att gifva våra närmaste bevis på vår kärlek
och omtanke försumma att bereda oss för
den stora kärlek vår Frälsare under den
kommande julen på nytt vill uppenbara,
och hvilken allena förmår skänka sann,
för-blifvande julglädje. Hvad skulle det gagna
en människa, om hon lyckliggjorde hela
världen med sina julgåfvor, men förblef arm
och fattig till sin själ?

Ingen yttre, jordisk möda förmår
förvandla öknen till en Herrens lustgård, eller
bereda väg för den Herre, som kommer
med himmelsk välsignelse. Bereden
Herrens väg! Det är det viktigaste ad ven
tsarbete för alla dem, som älska Jesus.

»Men kunna då vi göra detta»,
invän-den I, måste icke Herren göra det?
Visserligen. Han gör det ock, men endast
genom sin ande, och om icke vi öppna våra
hjärtan och gifva honom tillfälle att i
stillhet utföra sitt verk, drager han sig tillbaka,
lämnande oss åt oss själfva. —
Himmelriket är nära. Se, din konung kommer
till dig, mild och ödmjuk i hjärtat. Vill
du bereda rum för honom? Då måste du
ock bortskaffa allt, som står honom hindrande
i vägen. Han är en konung, och ingen
konung tål, att hans tron upptages af andra.
Se tjll att intet hindrar honom att
intaga sin tron i ditt hjärta. Mild och öd-

mjuk kommer han; mild och ödmjuk vill
han göra dig. Är du villig att för honom
offra ditt egensinne, ditt högmod, din egen
vilja? — Endast då kan han komma till
dig med hela fullheten af sin välsignelse
och låta dig erfara en julglädje, som icke
skall försvinna med det nya året, utan dag
för dag blifva djupare och rikare, därför
att han själf tagit sin boning i ditt hjärta.

Ja, käre herre Jesus, lär oss genom
din helige ande att bereda väg för dig!
Amen.

jultiref fill iBerlfia från jffnna.

od jul, god jul! min kära lilla Bertha,
Med allt hvad roligt ordet innebär,

Det önskar jag dig af mitt hela hjärta
Och sänder dig en kyss i brefvet här.

Ack ja, hvad julen är för härlig sak,

Med klappar, gran och lutfisk, dopp och bak.

Nu ha vi skollof. Fast det nog är roligt,
Man känner allt en tomhet mången gång.
Kamraterna jag saknar rent otroligt,

Och gör man ingenting blir tiden lång;

Vi äro gamla, kära Bertha, nu,

Tolf år är redan jag och elfva du!

Med dockor kan jag inte längre lek,a
Dem har jag riktigt grundligt tröttnat på,
Och sagoböcker, — jag kan inte neka
Att de nu börjat trötta mig också,

Men bli vi än så gamla, Julen skall
Nog bli oss lika kär i alla fall.

Ja, kanske skola vj den högre skatta
Och få för hvarje*år den mera kär:

— Tänk, Pappa säger, att vi skola fatta

I himlen först head julen verkligt är,
Och fira den med fröjd och jubelsång!

— Men nu farväl! God jul! ännu en gång.

Din Anna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:51:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/btefs/1895/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free