- Project Runeberg -  Uppsalastudier tillegnade Sophus Bugge /
32

(1892) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tamm, F. Anmärkningar till Östgötalagen (textkodex) - II. Några mindre vanliga dublettformer till särskilda ord - III. Ordförklaringar ock anmärkningar till textställen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32 FREDR. TAMM. ANMÄRKNINGAR TILL ÖSTGÖTALAGEN.
huruvida hit bör räknas map för mæþ (flera gånger, se Gloss.; ännu
oftare i VGL I, se Karlsson i Arkiv I 392), eller mallum för mallum (se
Gloss.; jfr i malli VGL I , se Karlsson : anf. st. ) eller kna för knæ (tre
gånger G. B. 5 : 1 , 7: 2, 8 : 1) , lämnas därhän.
6. Andra slags dublettformer.
biær, pres. sing . till bæra Epz. 25 med brytningsvokal närmast från
infin. ock pres. plur. *biæra (som dock här icke förekommer), motsv. fgutn.
biera;
høpinganum ock hopingin utan ƒ Dr. B. 2 : 2 ; förutsätter samma
biform till huvup som föreligger i dat. sing. hope i SdmL; se Noreen
i Arkiv VI 310;
hut för huat Kr. B. 28, hutske för huatske Dr. B. 2 : 2, By. B. 8: pr.;
jfr isl. hot i hotvetna?
pru för pry Kr. B. 13 : pr. (i By. B. 39 : 1 rättat av skrivaren själv);
äfven VGL I þi. B. 5 : pr.; kanske uppkommet genom påvärkan från tu?
III. Ordförklaringar ock anmärkningar till textställen.
1. uprættar eþa Kr. B. 13 : 3 , uprætu eþum R. B. 17 ; ett slags ed, som
avlades, då en förut gången ed blivit klandrad av motparten ; omnämd i
sammanhang med gøpzslu eþær (ed hvarigenom lagligheten av förut gången
ed bekräftas), men i övrigt med oviss betydelse. Namnet synes antyda,
att det är fråga om något slags upprättelse från fall » i juridisk mening.
Då nu verbet fallas i fråga om ed (se t. ex. R. B. 16: 1 ) betyder det-
samma som brista, ock då man (t. ex. enligt R. B. 5 : 2) kunde brista at
epe på tre sätt: a ) så att eden icke alls kom till stånd (at epe oswrnum),
b) så att den efteråt förklarades ogiltig såsom falsk, mened (bristær siðan.
Ja firi menit bøte o. s. v.), c) så att den förklarades ogiltig, emedan den
blivit gången på olagligt sätt (bristær firi olagh), så synes det ligga rätt
nära till hands att, då gøpsslu eþær har avseende på den formella laglig-
heten, låta uprættar eþær ha avseende på den gångna edens förhållande
till sanningen, så att ordet skulle betyda en ed hvarigenom någon friar sig
från anklagelse för mened.
2. sætis epa Kr. B. 13 : 3. Att ordet skulle vara bildat av en biform
till sæt förlikning, är osannolikt redan därföre , att det icke enligt det i vår
handskrift rådande bruket skrives med tt; sætis torde därföre vara gen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:52:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/buggestud/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free