Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tamm, F. Anmärkningar till Östgötalagen (textkodex) - III. Ordförklaringar ock anmärkningar till textställen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDR. TAMM. 33
ANMÄRKNINGAR TILL ÖSTGÖTALAGEN.
sing. av sæte n. till vb. sitia; ifall detta får fattas i abstrakt betydelse,
skulle sætis eþær kunna betyda : » ed därom, att man suttit » . Om så är,
synes det ligga nära att tänka på det i ÖGL så vanliga uttrycket sitia
fæmt ock förklara sætis eþær såsom ed därom, att kärandeparten infunnit
sig på de av vederbörande på tinget för målets behandling bestämda fäm-
terna. Det vore då i viss mån ställt i motsättning till forfalss epa på
det citerade stället.
3. puera uarknap (ack. sing.) Kr. B. 20: 1 ; liksom there werenæd
i VGL III 18 till betydelsen motsvarande storan uærknath i VGL II Kk.
B. 52. Ordet synes vara bildat med gen. sing. av ett fuæri m.; jag
tänker mig detta som en sidoform med avljud till isl. pari m. stång,
stock (sammansatt bryn-pari ett slags spjut) med grundbet. > trädstam »,
så att vårt ord vore till sin egentliga betydelse likartat med sv. dial. block-
arbete grovt ock tungt arbete.
4. map pik ok ringaþum bulla Dr. B. 18: pr.; Schlyter menar, att
ringaþer betyder »rund » : av ringa » göra rund » ; men detta verb betyder
annars förse med eller omgiva med ring ; ock bulle ensamt betyder en
rund skål ; jag förmodar därföre, att här menas en skål besatt med ringar,
för att därmed bäras på staven.
5. i samu karum G. B. 9 : pr.; Schlyter förmodar, att härmed avses
ett visst mått eller antal av dryckeskärl som var tillåtet ; kanske menas
dock helt enkelt, att den sista förplägningen av bröllopsgästerna skulle
äga rum på samma ställe, där det föregående egentliga bröllopsgillet hål-
lits, nämligen i giftomannens hem?
6. hamar siangh G. B. 29 : 2 ; egentl. »stensäng » : namn på den hem-
gift som gavs åt en hemmafödd trälinna, när hon gifte sig med en hemma-
född träl. Anledningen till namnet är väl den , att i motsats till stadgan-
det om fri kvinnas hemgift, att a festinga stæmnu skal forst mæla allum
frælsum kunum bulstær (G. B. 1 ; jfr G. B. 16: pr. omynd hænna skal
rættum arua ut fa, bulster at førstu), trälinnan i sin hemgift icke fick
något bolster till den äkta sängen, utan endast hoghinde ok hofa dyna.
7. utan rikis allar a flut lande Vins. 7: 3 ; Schlyters sammanställ-
ning av flutland med isl. flótti flykt» kan icke gärna vara riktig, då ordet
Uppsalastudier.
>
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
