Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schagerström, A. Läksikaliska ock stilistiska notiser ur Gustaf II Adolfs skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 LÄKSIKALISKA
OCK STILISTISKA
NOTISER
.
A. SCHAGERSTRÖM
.
riktning kunna näppeligen hämtas från ett så begränsat område som en
enda författares skrifter, vilka äj bjuda någon säker garangti för att icke
ordet i fråga hos samtida författare har ett lika vidsträckt betydelseom-
fång som i vår tid. Däremot är det hos G. A. äj ont om eksämpel på en
utveckling åt motsatt håll.
Först må påpekas en liten grupp av ord, vilka hos G. A. anträffas
med en profan betydelse, som nutidens språkbruk icke tjänner till. Hit höra :
Anfächta, anfalla : s . I the (alle wälbestälte Regementer) hafwa mått
kunna sigh uti feigde tijder moot sina grannar, som them hafva welat
anfächta, förswara ; s. 5 wåra grannar warda mera försyn dragha, oss til
at anfächta seendes at wij bereedde äre medh sätt och medhel oss til at
kunna förswara ; s. 499 wij liggie här mit för landet och fienden, wight
til at äntsettia hwad ort anfechtas kan. Denna betydelse eksämplifieras
äj i A. F. Dalins Svenska Ordbok 1850, men spåras möjligen i A. O.
Lindfors’ Svensk-latinska lexicon, Lund 1815, där anfäkta bland annat
återjives med adgredi.
Annamma, numera använt blått i fråga om sakramäntet samt i svor-
domar ock sjämtande stil, är hos G. A. vanligt i den allmänna betydelsen
> emottaga» : s. 7 Så synes Vtskrifningen til at förrätta, behöfvas_twägge-
handa slaghs personer, Nämnligen . . . Stadz Personer til at skrifva och
Krijgzmän til at annamma ; s. 189 mine owenner calumniera migh licka
som Jagh them ther til hade trugat, at migh til konungh at annamma ;
likaså s. 11 , 13 , 31 , 191 , 482 .
Förlossa, utlösa, avlösa : s . 265 the Finske ryttare och knechter måghe
warda förlossadhe, och hem förloffuade, på dhet att then Finska militian
må kunna rätt förmeras.
Förlossning, utlösning : s . 296 thå befalte H. K. M:t Cantzleren att
skrifwa then Polniske Cantzler till om fångarnes förlossning
. Numera
torde dessa ord användas endast om befrielse från nöd ock elände, i tjyrk.
lig stil ock om havande kvinnor ; den förstnämda av dessa betydelser
träffas även hos G. A. s. 133 förlossade Stoorfursten ifrån belägringen.
Förtappa, förtappelse, förlora, förlust, numera använda blått i tjyrklig
stil : s. 107 på thet att tijdh eij måtte förtappas; s. 232 then stora skada
och förderf som then fästnings förtappelse med sigh hafwer; s. 295 man
nocksambt sågh, att Pollacken icke så högt war om Liflandh och thes
förtappelse heller förödelse till giöra. — Ännu i början av 1800-talet synas
orden ha förekåmmit i denna betydelse, alldenstund Lindfors i sitt läksi-
kon under förtappad hänvisar till tappad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
