Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schagerström, A. Läksikaliska ock stilistiska notiser ur Gustaf II Adolfs skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 LÄKSIKALISKA OCK STILISTISKA NOTISER.
A. SCHAGERSTRÖM.
Fagh E. K. inthet förgiäta; likaså år 1630, s. 570 : Fagh hafwer alt hertil
icke kunat råckat thet tienligit wore (till nyårsgåva).
Av annat, mera « poetiskt» slag är den lilla gåva han vid ett tillfälle
i brev sänder sin hiärtans alldrakiäreste fränkia Ebba Brahe (s . 584) :
effter thet iag befrucktar, att iag en tid lång måste Eder åsyn och omgänge
mista, så hafwer iag welat theta blomstret, som Tyskerna Vergiest nicht
mein kalla. Eder tillhanda senda. Brevet slutar med en önskan om
många mål 100000 goda nätter! Som väl kann väntas, är kånungen i
sistnämda avseende något sparsammare, då det jäller systern, vilken han
s. 564, 568 tillönskar månge tusend goda netter och dagar.
Breven till prinsässan Katarina ock Ebba Brahe äro i allmännhet rätt
kårta, varför kånungen någon gång anför en ursäkt. Sid. 582 heter det
kårt ock gått till Ebba Brahe, att tiden mig ej längre will låta skrifwa ;
s. 563 är själet närmare presiserat : Fagh tror at E. K. icke stort är tiänt
at höra vprecknas krigens elendighet, migh och beswerligit är longa breff
at skrifwa wed thessa trumbors rumor och wappen kraslande. Till Axel
Oxenstierna skriver kånungen s. 545 : Wårt tillståndh skulle iag eder wähl
förklara, men min handh som aff dhe Dirschowische slengiarne är styf
worden låther thet eij wähl till.
I samband med dessa notiser ur Gustaf Adolfs brev må erinras om
ett uttryck, som i sin lilla mån belyser kănungens tjänsla för det ovissa
i mänskliga planer ock beräkningar. Likasom hos nutida skribanter av
strängare religiös riktning träffar man i Gustaf Adolfs skrifter rätt åfta den
parentetiskt insjutna konditsjonalsatsen vill Gud. Några eksämpel : s. 150
på thet emoot thenne illistige och oss fahrlige anslagen, något godt råd
matte, will Gudh, tagas ; s. 482 wil jagh påstwis wil Gud draga til Fönne-
köpingh; s . 485 Dagen efter öfwermorgon skal Jagh wara (wil Gudh
) i
Horn heller Tofta ; s. 610 Fagh hafwer resolverat wil Gud medförsta at
avancera ned til elfwen; jfr s . 233 wil Gud helsan och lifwet spara. s.
266 spar Gudh hellsan och liffwet
.
Lika oskrymtat kånungen jer uttryck åt ömmare tjänslor, lika kraf-
tiga ock betecknande äro de ordalag han väljer, då han någon gång låter
sitt misshag taga fårm i ord. Så läses i inledningen till hans egen histo-
ria, där han sjildrar kånung Sigismunds ock de påviskes stämplingar under
Karl IX:s rejering, s . 80 : altså finner och konungen och hans rådgifware
Fesuviterne (
som alt subtilt som intet doger upfinna) wäll andra inwänd-
ningar attframkasta, ock längre ned å samma sida : Mala Spina warthen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
