Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johansson, Karl Ferdinand, Till läran om femininbildningen i sanskrit - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 K. F. JOHANSSON. TILL LÄRAN OM FEMININBILDNINGEN I SANSKRIT.
1
af naturligt kön uttryckande femininformer, som Brugmann Techmers
Intern. Zs. IV, 101 ff
., jfr PBB. XV, 523 ff. och Winkler Weiteres zur
sprachgesch. I ff.¹ gjort gällande, nämligen att detta ursprungligen utgått
från abstraktbildningar, något som fått ett det kraftigaste stöd genom
J. Schmidts undersökningar om formidentiteten mellan neutr. plur.
och fem. sing. (jfr Brugmann MU. V, 60. Grundr. II § 337 s. 682.
n. 2 och der citerad litteratur), ställer sig saken helt annorlunda. Är så
ledes a (is ) -ì jús (
jés) ursprungligen ett suffix för bildning af ab-
strakta, då är det värkligen ingenting naturligare än att det utgått från -¿-
stammarne, som inom sig räknar specielt så många ord med abstrakt be-
tydelse. Mönstret för bildningen af moverade fem. på i har således utgått
från de förstärkta abstrakt-kollektiva bildningar på -iù-, i³ af
-i- stammarne i en långt tillbaka liggande tid , och det är derför
icke så underligt, om de dubbletter af moverade -i-fem. till -i-st. , som nu
kunna finnas, icke på långt när äro så talrika som de i-fem., som upp-
träda af andra stammar. Hvad som sålunda för Torp var ett bevis mot
min åsikt är enligt min mening ett bevis för den, nämligen så till vida att
-i-stammarne i rikt mått just erbjuder det underlag för abstrakt-bildningar,
från hvilka motionen utgått . Jag har redan GGA. 1890, 741 ff. anfört flera
positiva bevis för min åsikts riktighet. Jag har specielt framhållit det
faktum, att öfvergång från -i- till ist. i sanskrit är sällsynt, men den om-
vända processen deremot vanlig, och jag fann detta bero derpå, att redan
från äldsta tider lågo -i- och -i-stammar bredvid hvarandra för att uttrycka
resp. singularitet och abstrakt kollektivitet. Det är nu också
fallet, att af minst två tredjedelar af s . k. -i-st. förekomma former af -i-
stammen, ett förhållande som jag snarast tyder derhän, att det från for
dom fans parallelbildningar i de flästa fall. Jag hade dervidlag
kunnat åberopa mig på flera regler hos de indiske grammatici. Så t. ex.
>nomina på i , som beteckna en kroppsdel, kunna i fem. äfven taga i›,
eller »i kan användas i alla primära nomina fem. på -i-, utom de med suff.
ktin (Pan. III, 3, 94–97, d. v. s. -ti : kṛti-, citi-, mati- o. s. v.), eller »ì kan
tillkomma hvarje fem. på -i- utom dem med ktin eller ett suffix af samma
betydelse » (Pan. III, 3 , 94—112) Ganap. Böhtlingk 162 till Pan. IV, I,
45. Ursprungligen var nog icke häller nomina på -ti- uteslutna från möjlig-
heten att bilda abstrakt-kollektiva på ti ; ty de latinska abstraktbildnin-
Röthes försök att uppvärma den Grimm- Humboldt ska åsikten om det gramma.
tiska könet (förord t. b. 3 af Grimms grammatik XXI ff.) har Brugmann med rätt tillbaka-
visat. Franke Die indischen genuslehren 5 anför inga skäl för sin afvikande mening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
