Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johansson, Karl Ferdinand, Till läran om femininbildningen i sanskrit - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. F. JOHANSSON. TILL LÄRAN OM FEMININBILDNINGEN I SANSKRIT. 63
garna på -tie- amicitie- (amicitia) o. s. v. ha enligt min mening just sådana
bildningar på -ti -tjë af -ti-stammar till utgångspunkt. För öfrigt äro fallen
af moverade –feminina till mask. i
-st. ingalunda så ovanliga som så
ofta sagts. Jag har redan a. st. lemnat flera exempel och just sådana som
kunna anses vara indoeuropeiska, spec. s. páti- : lit. fem. patì. Och gå vi
till sanskrit, i den rikare ur det lefvande talspråket (bhāṣā) hämtade form
som Panini företer, så visar sig minsann, att moverade feminina på -i- i förh.
till mask. på -i- ingalunda äro proportionelt färre än moverade feminina
af andra stammar i förhållande till dessa i allmänhet, hvarom man kan öfver-
tyga sig genom en blick på de fall, som Liebich Panini 132 framdragit
från denne gramm. samt från Katyayana, Patanjali och Kaçika-vrtti.
Jag betraktar det således som högst sannolikt, att femininbildningen
på i utgått från -i-stammarne och sedan spridt sig som allmänt motions-
suffix till andra stammar. Sålunda kan den anses som en andra fem.-
bildning samordnad med den ursprungligen för alla st. gällande fem. -bild-
ningen på -a, -a -ús.
Den andra typen eller i fall vi nu räkna -i-typen som den andra,
den tredje har nu J. Schmidt upptäckt och utförligt motiverat (Pluralb.
82 ff. , hos honom under benämningen den andra) . Denna bildning bestod
i förlängning och kvalitativ förändring af nominalstammens
suffixvokal’ . J. Schmidt inskränker denna bildning till stammar på
(
mjn-, -s, -nt
, r. Men lika visst som den första bildningen (på - , - gen.
-ás) utom i -o-, -i- och -u-stammarne, som J. Schmidt ursprungligen påstod,
förekom äfven i -(m)n-, -s-, -nt- och -r-stammarne, som han nu vidare er-
känner, lika visst torde denna bildning tillhöra, förutom (m)n-, -s , -nt- och
-r-stammarne, äfven – och -u-stammarne. Denna åsikt har jag i korthet
framkastat GGA. 1890, 768 f
. Det ofvan anförda materialet skal tjena
mig till ytterligare bevis för densammas riktighet.
Ser man nu för det första till, huru fem. (= neutr. plur.) skulle heta
af t. ex. -r- och –st., för att här ta ett exempel, af *nĕr- *nor- och *dāměn-
#damon, så skulle det enligt J. Schmidt vara nó(
r) och *dumb(n). Den
dāmá (jfr Ujjvaladatta till
senare formen fins nu i sanskr. kvar som fem.
till Unadis. IV, 144). Men nu kunde af dessa samma stammar fem. också
bildas med å eller - gen. -ás. Formerna skulle vara ungefär nom
’ I hvad mån denna bildning kan genetiskt sammanhänga med den första, har jag under
hänvisning till Fick GGA. 1881 , 1452 f. Wheeler Nominalacc. 69. förf. De deriv. vb. contr.
92 ff. BB. XIII, 113 ff. Torp Akad. afhandl. lil. S. Bugge 81 ff. = Den græske nominal.
flexion 4 ff. sökt i korthet antyda GGA. 1890, 765
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
