Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johansson, Karl Ferdinand, Till läran om femininbildningen i sanskrit - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 K. F. JOHANSSON
. TILL LÄRAN
OM FEMININBILDNINGEN
I SANSKRIT
.
*néra. gen. nr-ás och damnă, - (eller daménă, - ) gen. damn-ás.
Sådana bildningar ha vi nu i ävòpă (Kassávòpa
. o. s. v. ) med för allmän-
ligad gen.-stamm, samt i –bildningen som rótvě, pépvz o . s. v. , sannolikt
också s. pátni af potna, som sedan öfvergått till ist. (s. förf
. KZ. XXX,
410 ff. GGA. 1890, 743 f
. ) och såsom neutr. plur. i lat. nomina, got. namna
(bortsedt från den omständigheten, att namna förutsätter -ā, förallmänligadt
i st. f. - , - ). Eller också med det från -i-stammen komna motionssuffixet
ia, igen. -iás, som så ofta löper parallelt med den ursprungliga
bildningen på . - gen. -ás, *neria eller *nériɔ¹ gen. * or-ijús, hvaraf
vetpa (i Kastávetpa), jfr þáλtpız, i grekiskan äro att
pótnia eller i gen. potn-ijás, hvarur såväl sanskr.
dés-пova äro att förklara 2.
-ă,
de båda formerna
förklara, samt t. ex.
pátni som gr. mótvia,
"
1
Om nu förlängningsbildningen för att tydligare utmärka
motionsbegreppet, något som snart torde varit så mycket behöfligare,
som den på grund af formlikhet med andra dylika, t. ex. mask. på *-ō(n)
*o(
r) o. s. v. , hade svårt att hålla sig kvar med tydlig funktion, kombi-
nerades med någon af de båda andra parallela bildningarne ,
så blef följden sådana former som för att nu närmast hålla oss till -r
*noră, *nor å ena sidan samt noria, noris å den andra.
stammarne
¹ Bildningar af denna typ äro de sanskritiska formerna ētári, dhūutári (, çvúitari). De
äro tydliga former af samma art som dórstpa o. s. v. étári förekommer på två ställen RV. V, 41 ,
10. VI, 12, 4 i en och samma formel och om Agni: grnite Agnir ītári ná çüṣáiḥ och såsmá-
këbhir ētári ná çüṣdih Agniḥ stavē. Utan att här ge mig in på en motivering, vill jag fram-
ställa den åsikten, att tári här betyder ungefär ’kapplöpningssto’, dermed såtillvida af-
vikande frân Ludwig, som öfversätter det med ’ross’ och ’renner’. Huru ofta de rigvediska
diktarna taga bilder från sportens område, specielt kappkörningens, som var högt uppdrifven i
Indien, har Geldner med talrika exempel visat (Ved. st. II, 2 ff. 155 ff.) . Och att specielt
ston ansågs mäst lämpade och företrädesvis användes som kapplöpningshästar, har Pischel
ZDMG. XXXV, 712 ff. vid bestämmandet af betydelsen i vadhúmant· som ’försedd med ston’
uppvisat. Skulle på det senare stället med padap. vara att lära ētári (i st. f. i), så var det just
parallelbildningen på 2. (Jfr för öfrigt Ludwig IV, 354 f.). dhautári VI, 44, 7 är svår-
tydbart, ehuru till formen klart ; sannolikt är Sayana’s förklaring riktig : ’Indra’s ston’. - çváitari
IV, 33, 1 är dunkelt, möjligen egennamn (jfr Ludwig IV, 165 f. ). Da lampar det sig bäst
att fatta det som en movering af ett *Çvaitara.. Med afseende på stambildningssuffixets
beskaffenhet står itári på samma nivå som s. aráni, eventuelt ētäri- jämförligt med aráni-
(ökévŋ, 1. ulna). Jfr vidare fem. vari gr. Fapji (nispa o. s. v.) Whitney § 435.
1169 f. 1171. 1234 och kūsūtari ’kort spjut’, gōnitari ’liten säck’ (Pan. IV, 1 , 41 och V, 3, 90).
2 Det kan ha sitt intresse att här påpeka ett par påfallande analogibildningar, som ha
pátni till utgångspunkt. Så närmast pativatni (jämte den ursprungliga formen pativati) ’som
har en make, en hustru, som har sin man i lifvet’ till pativant (Pan. IV, 1 , 32). Mahabhashya
ed. Kielhorn II, 213 anför pativatni och pativati båda som vediska och anför som exempel
pativati och pativatni taruṇavatsā ’da hennes make ännu var vid lif och hennes barn litet’.
Sammastädes till antarvant f. antarvatni ’hafvande’, hvartill också Bhashya som vediska exem
pel fogar: santarvati eller santarvatni dīvān upuit ’ den hafvande kvinnan anropade gudarne
om hjälp’.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
