Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johansson, Karl Ferdinand, Till läran om femininbildningen i sanskrit - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. F. JOHANSSON. 65
TILL LÄRAN OM FEMININBILDNINGEN I SANSKRIT.
Båda dessa former möta nu i sanskrit, nämligen under formerna núri-, som
sedan blifvit -i-st. , och nári, av. nāiri.
I sammanhang härmed nämner jag ett ord, som kanske egentligen
borde uppskjutas till -u-st. , nämligen fem.-bildningen till den s. k. dift.-
stannen gov ’ko’ . Som bekant var icur. #go(u)s såväl mask. som fem.
Möjligen hette fem. ursprungligen endast go(u). Emellertid torde denna form
såsom moveradt fem. förtydligats med ett annat fem.-märke nämligen -iã
i till gövia is. Denna form uppträder nu faktiskt enligt hvad Kern
KZ. XXI, 237 ff. uppvisat också i sanskrit enligt Çabarasvamins kommentar
till Jaiminiya Sutra I, 3 , 24—28, samt i Nyaya-mala-vistara I, 3 str. 28 f.
(jfr Colebrooke Essays I, 315 ) under formen gāvi. Hvad som undgått
Kern är, att detta ord förekommer nämdt som dialekt- eller vulgärt ord
(
apabhraṁça) äfven på ett par ställen i inledningen till Patanjali’s Mahabha-
shya Kielhorn I, 2 r. 23 ff.: ēkūikasya hi çabdasya bahavō ’
pabhraṁçāḥ.
Tadyathā : gōur ity asya çabdasya gāvi, gōņi², gōtü, gōpōtalikē ’ty ēvam
adayō ’
pabhramçaḥ ’ ty af hvarje ord (finnas) många missbildningar. Så
(äro) af ordet »gāuḥ» orden »gāvi, gōṇī, gōtā, gōpōtalikā» o. s. v.
missbildningar’, upprepadt I, 5 r. 22 f. , efter ett resonemang om , att man i
den grammatiska läroboken närmast bör ange de riktiga orden såsom en
kortare metod, sen sluter man sig lätt till, hvilka som äro de oriktiga. (Jfr
Danielsson ZDMG . XXXVII, 24. 30. M. Müller Techmers Intern. Zs.
III, 13. Franke BB . XVII, 61) . gūvi ’ a cow ’ förekommer också i pali
Abhidhanappadip 498. Dhp. v. 238. 387. Kacc. Senart 44, der nom. acc.
pl. güvi anföres (jfr E. Kuhn 85. E. Müller 75) . Att det är denna
form, som ligger till grund för de germanska formerna, hafva Kern a. st.
J. Schmidt KZ. XXV, 17 f. XXVI, 1. 9 f. Noreen Urg. judl. 19 f.
uppvisat. Att vi för öfrigt ha en annan moverad form i de indoeuropeiska
språken, skall jag i en följande undersökning ådagalägga. Den här gifna
framställningen blir i ingen mån berörd af Streitbergs anmärkningar
Zur germ. sprachgesch. 58 f.
t. ex.
Öfvergå vi nu till –stammarne, så var den ena femininbildningen på
- (
n). I allmänhet uppgick denna bildning på grund af formlikhet i andra ,
så i sanskrit i allmänhet i mask. -mán (förutom i användning som neutr.
plur. på -mā³), liksom i lat., grek., lit. , germ. (J. Schmidt Pluralb . 90 ff.) .
Räddat sig har dāma, som är fem. och som öfvergått till -ā-stammarnes
1 Jfr i pali till och med en form som närisu Dhp. v. 284, der vi väntade i.
2 Angående detta ord s. Pischel BB. III, 236 f., jfr. Childers s. gono.
3 Som återfinnes i fht. namo, got. hliuma (förf. GGA. 1890, 759).
Uppsalastudier. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
