Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johansson, Karl Ferdinand, Till läran om femininbildningen i sanskrit - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. F. JOHANSSON. TILL LÄRAN OM FEMININBILDNINGEN I SANSKrit. 69
man jämföra pávtę ’orakelförkunnare, siare" (: s. mati- ’tänkande’), 1. hostis,
g. gasts (i förh. till den ursprungliga grundbetydelsen ’sårande, skada’ , jfr
Brugmann C. St. V, 228 f. IF . I , 172 ), mántu- ’rådgifvare’ (: mántu-
’rådslag’), s. múni- m. ’hänryckt siare ’ (i förh. till den urspr. betydelsen
’hänryckning, skakning’) , s. şi- ’ siare’ (i förh. till av. ereši- ’höghet’ jfr
förf. IF. II , 41 och der cit. litt., annorlunda Jackson A hymn af Zoro-
aster 29), isl. vorðr ’ väktare’ (i förhållande till bet. ’vakt’), 1. nuntius ’bud-
bärare ’ och ’ budskap’ (jfr förf. Beitr. z. gr. sprachk. 116 f. ), en dubbel-
betydelse, som också sv. bud har (jfr Brugmann Grdr. II § 100 s. 278.
282. § 108 s. 304 f.). Den bästa parallelen erbjuder det isl. skūld n.
’ skald’ och den af Lidén PBB. XV, 507 f. framstälda evidenta etymolo-
gien deraf (till fir. scel n. ’berättelse’).
Frågar man nu, hvar de sankritiska motsvarigheterna till de ieur. ſem.
-ói (gr. Aztó -ý, está o . s. v.) äro att söka (förutom i det nämda ordet
sákhā), så har jag just att framdraga orden på -āyi. Jag likställer då
Agnāy , Vṛṣākapāy- , Kusidāy- , Kusitāy- , Arāy- uti Agnȧyi Vṛṣā-
kapayi, Kusidāy-i Kusitay-ī, Arayi med grek. -ó : Aztý o. s. v. När
denna form sedan för att tydligare framhålla motionsbegreppet ånyo fick
sig tillagdt det vanliga fem.-suffixet -i, uppstodo de sist nämda formerna på -ūyi.
w
Men icke alla formerna ombildades på detta sätt. -ūi (ieur. -ōi) — lik-
som au (ieur. -ou) i slutljud kunde stå kvar eller reduceras till - (-w),
-ā
utan att gränserna ännu äro definitivt faststälda, jfr Havet MSL . IV, 274.
J. Schmidt KZ . XXVII , 305. 369 ff. W. Schulze ib . 420 ff. Meringer
ZföG. 1888, 132 ff. KZ. XXVIII, 217 ff. 232 ff. BB. XVI, 221 ff., jfr
Brugmann Grdr. II § 160 s . 454 anm. 3. Streitberg Germ. comporat.
9 f. och passim Z. germ. sprachgesch. 38 ff. IF. I, 259 och passim.
Hirt IF . I , 220 ff. Kretschmer KZ . XXXI, 333 f. 358. 385 f. 451 ff.
Wiedemann KZ. XXXI, 479 f. XXXII, 149 ff. Bechtel Hauptprobleme
271 ff. o. a.. Jag kan icke här diskutera hela denna fråga; företeelsen
gäller som allmänt erkänd . Dermed var formen tillräckligt kännetecknad
som ett fem., men på - , hvadan följden också blef en öfvergång till eller
sammanblandning med -ā-deklinationen. J. Schmidt har KZ. XXVII, 374 ff.
utförligt visat, hur denna amalgamering genomförts, utan att hafva påpekat
ett enda påtagligt fall, af – som ingår i denna process . Ett sådant fall
¹ Äfven de, som ifråga om s. k. -āi-rötter delvis uppträdt mot Schulze, såsom Hoff·
mann Präsens 53 ff. Persson Wurzelerweiterung und wurzelvar. 120. förf. De deriv. vb.
contr. 117 ff., erkänna dock lagens berättigande föröfrigt.
Bartholomæ har sedan med stor sannolikhet uppvisat en bestämd stam -āy (ieur.
–), nämligen s. *kanā (IF. I, 188 ff. ), gen. kanā-yās, sedan kanyà.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
