Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johansson, Karl Ferdinand, Till läran om femininbildningen i sanskrit - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. F. JOHANSSON. TILL LÄRAN OM FEMININBILDNINGEN I SANSKRIT. 71
2
formen representerad genom Zijs Zevç, s. Dyaus, 1. dies, Basikýs Bastλsóç¹.
Den andra afljudsformen finner jag med G. Meyer § 325 s. 315. Prell-
witz GGA. 1886, 764 f. Torp Den gr. nom.-fl. 105 f. Meringer BB.
XVI, 229. Kretschmer KZ. XXXI, 466. Hirt IF. I, 228. (trots Brug-
mann Gr. gr.2 § 70 b. s. 101 anm. § 70 s. 93. Grdr. II § 64 s. 126) i
μέτρως, πάτρως ; mojligen hor också Μίνως (: s . manu-) hit, om också
gör svårigheter (jfr Bartholomæ KZ. XXIX, 537 f. Persson Wurzelerw.
u. wurzelvar. 76. 120), samt 05 (annorlunda Torp Den gr. nom.-fl. 105) .
Bekanta fem. på -iŭ af dylika bildningar äro utpotá o. s. v. (Danielsson
Gramm. anm. II, 48. Prellwitz GGA. 1886, 764. förf. KZ . XXX, 407).
Men bildningar af typen s. Manāv- *Manā äro något mera afsides liggande,
hvarför jag här med några ord skall framhålla ett par, som väl hittills ej
blifvit tydda sa. Tydliga äro de fem. namnen Πατρών, Μητρώ, Ηρώ sådana
fem. af -u (= s. *Maná). Såsom öfverensstämmelsen med sskr. visar, äro
dessa namn icke ’ kurznamen’, utan höra sannolikt till mönstren för den
stora kategori af ’kurznamen’ , som inrymmes inom -w-stammarne . Denna
form har ock förefunnits i lat., der matrōna är en nybildning på matrō
(jfr Danielsson Gramm. anm. II , 48. Kretschmer KZ. XXXI, 446) ,
liksom s. Indrāņi på * Indrā (se ofvan). Ja äfven fem . *patrò ha vi i lat.
patrōna, bildadt på samma sätt ; patrōnus ar uppkommet sekundart dertill,
liksom μητρυιός till μητρυιά.
Ett viktigt fall är eλó (jfr zés, fbg. žily). Denna form förefinnes
utvidgad på samma sätt som 1. matrō-na o. s. v. i žeλóvý (urspr. -vă gen.
-vās). Aiol. zeλó-va är på samma sätt utbildadt af zέλ5- , liksom den urspr.
-ū-st. af g. tuggō (jfr s. juhū- ; dock jfr nu Pischel Ved. st II, 110 ff.) är
utbildad till -u-n-st. i germanska språk (Möller PBB. VII , 543 ff. förf.
GGA. 1890, 752) ; tuggō är just af förgerm. *dughuo-nă, -3, liksom g. namō
= s. námāni (af *nōmōnə), s. förf. GGA. 1890, 759.
αλωή.
–
Intressant är det grekiska λw . Det är ett uppfriskadt fem. på
-ă -ãç af ett ursprungligt *àλó af * ɔlóu, alldeles som pwý (förf. IF. II,
61 n. 1), l. aurōr-a, figūr-a, Alemōna, n. pl. s. númāni, g. namō o. s. v.
―
1 Jag ingår icke här på frågan om förhållandet mellan - och -sóc, se Brugmann
Gr. gr.2 § 70 b. s. 101 och der cit. litt. Grundr. II § 160 s. 454 anm. 3. förf. De deriv. vb.
contr. 74 f. Bechtel GN. 1886, 379. Prellwitz GGA. 1886, 765.
2 Hvart av. bāzāuš, hudanāuš, erezāuš, fp. dahyāuš skall räknas, om till första eller
andra afljudsstadiet, är omöjligt att afgöra (jfr Bartholomæ Ar. f. I, 27. 32 ff. Kretschmer
KZ. XXXI, 330 ff. 466 ; olika Brugmann Grdr. II § 196 s. 533. § 215 s. 549. § 261 S.
613 f. § 318 s. 665 f. Danielsson Gramm. anm. II, 38).
3 Wackernagels förklaring KZ. XXV, 282 af ’nutpuƑoç är ljudlagsvidrig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
