Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johansson, Karl Ferdinand, Till läran om femininbildningen i sanskrit - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. F. JOHANSSON . TILL LÄRAN OM FEMININBILDNINGEN I SANSKRIT. 73
ster Z. gutturalfrage im got. 54 ; annorlunda Wiedemann IF . I, 436) i
förh. till -u-st. i 1. quercus o. s. v.
Fir. bra pl. brái, fsv. brō (möjligen ock i 1. front , om af frõvent-,
Benfey Wzll. I , 100) förutsätter väl ett fem. *bhróu (eventuelt utvidgadt
till bhrova, jfr Fé, i förhållande till –formerna i. s. bhru-, oppos, maked.
appo -t-eg, mpers. abru, fbg obruvi o. s. v. (s. Bugge PBB. XIII, 505, jfr
Prellwitz GGA. 1886, 764. Kretschmer KZ. XXXI, 336 f. 341 ). Alla
dessa äro fem. till en mask. st. bhreu- bhrň- (jfr fem. formen fht. brāwa,
isl. brā, ags. bræw m. och gall, briva ’brygga’) . Äfven här n-utvidgning
ungefär som hóva o. s. v.: ags . gen. pl. brūna, isl. brūn pl. brýnn.
Ett annat fall, som jag icke vidare utför är pofá, fht. ruowa, ags.
rów, isl. rō ( : fht. räwa brō : gall. briva o. s. v.), som är jämförligt med
Fá och förutsätter en fem.-bildning *crou.
Det gr. λárovog ’ flaska’ är säkerligen en ursprunglig fem.-bildning af
samma art som zɛóv o. s. v. Det framgår såväl af ordets ännu bevarade
fem. genus (jämte mask.) som specielt af de lat. lånformerna lagōna och
lagena (som direkt ansluter sig till káros) . Det måste ha förefunnits en
nom. * azó af *lagóu, som på grund af likhet med nom. på -ó af -n-stam-
mar äfven kom att antaga en formation -ō-nă, som var en -stammarne
tillkommande kombinationsbildning af -ó(
n) och -na; *kozóva, 1. lagona är
således af samma art som zeλóvŋ. Att det här är fråga om en st. på -óu
(ej på -ón) eller -ói), bevisas just af λay- i háy -vos. Vi torde också ha
den ursprungliga fem.-formen på (
u) kvar i det till -n-st. på grund af
eventuell öfverensstämmelse i nom. (på -ó) öfvergångna λa76- -óvog håla,
klyfta, svalg ; veka lifvet, ljumsken ; rymd 1. buk på ett kärl’ . Vi ha så-
lunda att uppställa följande paralleler : * lagóu (i λzzó-v) : lagū- (i háyv -v05)
* azó -vā, 1. lago-na *χελώ ( χελώνη) : χέλυς, fbg. iily = χελώνη :
lagu- eller i anslutning dertill har
(i
-
775-7. Från mask.-st. y-vos och
*λ277-v2, i lat. lagēna uppkommit. Liksom vi nu ha en mask.-st. äλo- i
- i förh. till fem. * ó i aλw , så kan man i öfverensstämmelse med
de aldre etymologerna tanka på att i λαγωός, λαγώς finna en maskulinstam
af samma art som άtpof- o. s. v. Lat. lepus är sannolikt af annat ur-
sprung : möjl. bildadt med s . k. part.-suff. -võs- -věs- -us- af leq- ’hoppa’
(
Bugge BB. XIV, 67) .
Vi ha en -u-st. bestyrkt genom lat. lacu-s, gr. háznos < *haxfo- <
*lakuo-. Den är likaledes bevarad i isl. logr, ags. lagu, fir. loch (Stokes
BB. XI, 76). Härtill gafs säkert en fem.-bildning lacu-, bestyrkt dels genom
1. lacn-s dels genom 1. lacu-na. Äfvenså ha vi ett fem. i nord. språk, som
Uppsalastudier. 5’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
