Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johansson, Karl Ferdinand, Till läran om femininbildningen i sanskrit - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. F. JOHANSSON. TILL LÄRAN OM FEMININBILDNINGEN I SANSKRIT. 77
dels hos Weber Ind. lit.-gesch . 58 *). Härtill dessutom Vārṣyāyaṇi- (-i-st.)
samt ännu ett fem. Samkṛtyayani o. s. v. Weber förmodar, att bild-
ningen af ord på -ayana- väl är att förlägga till en tid, då utbildade
skolor (ayana-
) förekommo. För en sådan etymologi fins icke den ringaste
hållpunkt, emedan för det första ayana- icke eg. betyder ’ skola’ (ter-
minus techn. härför är caraṇa-). Utbildade vediska skolor funnos redan
på Rigvedas tid, men dessa namns uppkomst såsom lärarebenäm-
ningar har först skett så småningom. Den jämförelsevis ursprungliga
betydelsen är nog, något som från älsta tider och allt igenom sedan bi-
behåller sig, den patronymiska.
När nu hos grammatici så enstämmigt ett mycket större antal fem.
på -ayani förekommer än mask., så att det uttryckligen läres, att mask. till
24 fem. har en annan form (blott till 6 samma), så ser jag deri en finger-
visning om, att femininbildningen på -āyani är ursprungligare än mask. på
-āyana. Detta är i och för sig, specielt i släktskapsbenämningar, ingenting
oerhördt. Jag har ofvan anfört utpoós, hvarefter sedan τрvós, 1. patronus.
Härtill säkert harina- efter hariņi (Pan. IV, 1 , 41 G.), möjligen kalyana-
efter kalyani¹ , orden på vara (Whitney § 1169 f. 1171. 1234) efter fem .
på -vari, gr. *-Fɛpjă, paramagava- efter paramagavi (
gavi biform till gāvi),
jfr Pan. IV, 1, 15.
Vi hafva ofvan funnit, att -y-i, såsom suffixformen har vuxit upp ur
-i-stammarne, hade en betydelse som afsåg släktskap genom giftermål eller
härstamning. Samma var förhållandet med det hos –st. uppkomna suffixet
-un-i. Vi ha sett så många fall af kombination af likbetydande suffix , att
det icke bör falla svårt att erkänna möjligheten af ett fem .-suffix, ut-
tryckande släktskap, uppkommet genom kombination af de båda nyss
nämnda formerna : -ayani. Så mycket lättare var denna kombination i
det fall, att det ursprungligen fanns former på -ũ (af -ōi) och -ūy-, af hvilka
den förra formen i öfverensstämmelse med andra ord på - (vare sig ur-
sprungligt eller af -ōu, -ōn) blifvit utbildad till -ānī (Indrāņi o. s. v. ) . En
på detta sätt uppkommen dubbelhet i samma ord (på uni och -āji)
kunde så mycket lättare föranleda kombination. Det är icke annat än
–
1 Möjligen en kompromiss mellan ursprungliga former *kalyā och ett fem. "kani (< *kalni)
af en -n-st. Här tar jag mig friheten att omnämna ett ord på -āni som borde ha anförts
ofvan, näml. s. kiryāņi ’vildso’ till mask. kiri-, kira- ’vildsvin’. Orden hittills bekanta endast
genom ind. lexikografer, men derfor ingalunda att betvifla. Här har tydligen -ūni, lösgjordt
fran öfriga ord på -āni, tjenstgjort som motionssuffix och utan vidare tillagts mask.-formen
kiri; jfr de nyind. bildningarne ofvan, Etymologiskt sammantäller Fick I¹, 26 dessa ord med
lit. kuilys ’ vildsvin’, tλ ’ vildsvin’, teλé ’so’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
