Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lidén, Evald, Smärre språkhistoriska bidrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EVALD LIDÉN. SMÄRRE SPRÅKHISTORISKA BIDRAG. 81
fisl. liript af *lin-ript jämte lérept fsv. lærept læript af * lin-rept; det
enkla ordet fisl. ript ’ a kind of cloth or linen jerkin’, nno. rift ‘ et Stykke ;
en Stund’ är fem. likasom fe. rift ’pallium’ (troligen har lé
-rept linne-
väf blifvit neutr. genom anslutning till vaðmál ’ylle-väf, med hvilket det
ofta såsom motsats förbindes) och måste en gång ha böjts : nom. *rifti-R
gen. reftaR (jfr fht. rëft, mlat. reptus Isid. Hisp. ) o . s . v.¹.
fisl. fifl (fe. fifel) ’Riese, Tor’ kan förklaras ur *fimfila- (ursprungli-
gen *fifill dat. fifle), fimbul- af fimbula- med annan afljudsvokal i suffixet ;
Noreen Ark. f. n. Filol. III s. 40 n. ser sig nödgad att antaga, att fifl
fått i från fimbul-, ehuru dessa ord stå långt ifrån hvarandra i fråga om
betydelse och användning.
Om den här föreslagna formuleringen befinnes hålla streck, undgås de
ofta högst betydliga svårigheter, som äro förbundna med de hittills gäl-
lande speciella analogiförklaringarna för hvarje särskildt fall. Såsom före-
trädesvis bevisande må framhållas skikkia och fifl.
3. Fisl. sá-r ’Zuber’, sáld ’ Hohlmass’ + lit. saikas ’ Hohlmass’.
Fisl. sá-r m . ’ a large cask’, nno. saa m. ’ ein grosser Eimer mit zwei
Handhaben zum Tragen von zwei Personen, ein sehr grosser hölzerner
Zuber z. B. zum Brauen’ , fsv. sa m. , nsv. så m. ’ Zuber synes icke före-
komma utom nordiskan. Men om dess grundform lämnar Lule-lapska
sāďa ’Zuber’ upplysning ; detta står närmast för *saja- (om j > ď se
Wiklund Laut- u. formenlehre d. Lule-lapp. dialekte § 206, 2 ) och utgår
med säkerhet från en urnord. stam * saiha-, hvarur äfven senare nord. să-
låter förklara sig (jfr got. aih fisl. á jag eger’) 2. Ordet är således
från början a-stam och böjes så i fno ., ehuru sällan (plur, sár af *súar
Vigfusson Dict.), i nno. (plur. saa-ar) och nsv. (såar, äldre nsv. sår; i
fsv. är ingen pluralform uppvisad). Den i fisl. gällande plur. sáir efter
i- dekl. måste vara oursprunglig : jfr fisl. plur. ióir jämte ióar af iór ’häst’,
urgerm . stam *chua-.
=
¹) Vokalen é hör dessutom hemma i en biform svarande mot fsv. lærupt, -opt, ·uft, -oft,
hvari ingår subst. *ruf
-ti nno. ryft fem. ’Vævbredde, et enkelt Vævstykke’ (fisl. *rupt,
*rypt såsom skuld och skyld); ript är bildadt af fisl. rífa, men ·rupt nno. ryft af riúfa, egent-
ligen "(afrifvet) stycke, tygstycke", se Noreen Ark. f. nord. filol. VI s. 382. Sammanställ-
ningen af fht. rëft, isl. ript etc. med gr. pántw sppány (se t. ex. Fick Wbch³ III s. 254)
är med säkerhet oriktig : om pánto af rot uerep , uereb(h) se Persson Wurzelerw. s. 52f ,
Prellwitz Et. Wbch s. 272.
2) Urnord. *saia-, som jag förut antagit såsom grundform för det la. ordet (hos Wik-
lund 1. c.), skulle motsvaras af fisl. * seggr. Urnord. * saiwa , hvarur sennord. să- också kunde
förklaras (Noreen Aisl. gramm.2 § 57, 3), skulle ha gifvit ett Lule-la. * saiva eller saieve :
jfr t. ex. Lule-la. slaieve ’ schwach’ af urnord. ’ slaiwa- fisl. slær, fht. sléo o. s. v.
Uppsalastudier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
