- Project Runeberg -  Uppsalastudier tillegnade Sophus Bugge /
82

(1892) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lidén, Evald, Smärre språkhistoriska bidrag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82 EVALD LIDÉN. SMÄRRE SPRÅKHISTORISKA BIDRAG.
En gammal biform, motsvarande en fisl. plur. *sávar af urgerm.
*saihua- eller sai(z)ua- förutsättes möjligen af nsv. dial. sōv (i Finland, se
Hagfors Sv. landsm. XII : 2 § 123, jfr Noreen ibid. och Lindgren
Finsk tidskr. 1891 s . 304). Detta kunde väl dock vara ett ungt inskott
t. ex. i plur. sõva?
Fisl. sár af urnord.-urgerm. *saiha-z (*saihua-s) sammanfaller med lit.
saika-s ’ ein Hohlmass zum Messen von flüssigen Dingen, auch von Mehl,
Getreide etc.’ (ieu. *soigo-), lett. sik-s id., jfr lit. seikiu ’ mit einem Hohl-
masse (Scheffel, Liter etc.) messen’. Besläktadt härmed är kanske lat.
sinum, sinus ’ tönernes Gefäss zu Wein, Milch etc., ein Asch’ ; sinum kan
stå för sinnum af "siq-no-.
I fråga om betydelsen motsvaras lit. saīkas ännu närmare af fisl. sáld
n. i bemärkelsen ’Mass für Getreide und Flüssigkeiten, Eimer, Tonne’, nno.
saald ’ ein Getreidemass’. sáld af *sahald af urgerm. *saiha- la- är afledt af
*saiha- fisl. sár på samma sätt som t. ex. urgerm. *kaza-ðla- fisl. kerald n.
’ a cask, a measure’ af kaza got. kas, fisl. ker ’a tub, vessel’ ; om suffixet
-la-, pla i konkreta substantiv se Kluge Nom. Stammbild. § 97 .
Från detta ord måste man helt och hållet skilja fisl. sáld, fsv. sald
n. i bemärkelsen ’ såll, Sieb’. Detta utgår från ett urgerm. *se-ðlá-, så-
som Bugge KZ XX s . 139, Tidskr. for Philol. og Pædag. VIII s. 291
(jfr Sievers PBB V s. 529, Thomsen Berøringer mellem de finske og de
balt. Sprog ss. 12 , 30) bevisat på grund af det från gotiskan lånade karel.
siekla, fin. seula ’ Sieb’ . Det hör till roten se- ’fallen lassen, sieben’ : jfr
gr 4-dµó-5, 7-d ‑é ’seihe’, se Persson Wurzelerweiterung s. 112 , Gustav
Meyer Alb. Stud. III s . 41 (Wiener Sitzungsber. CXXV) . För denna
evidenta etymologi synes mig den af Kluge 1. c. (jfr Noreen Aisl. gr.²
$ 57, 1 ) föreslagna gifvetvis böra vika.
4. Fisl . þró a trough’ + fht. druh ’ pedica’ + lett. trauks ’ Geschirr’.
Fisl. pró f
., pl. pror och próar ’ a trough, watering trough, esp. of
hollowed wood or stone’, nno. tro f
., pl. tror I. ’ ein ausgehöhlter
Block, eine längliche Kufe, die durch Aushöhlung hergestellt ist ; 2. eine
Rinne, hölzerne Wasserrinne z. B. an einer Mühle’ (Aasen Ordb. s. 835) af

*


früh (eller früh-) är identiskt med feng, druh f. , pl. drýh ’Kiste Lade;
Sarg, meng. pruh, thrugh, throh ’Sarg’2.
1
¹) Feng. druh betyder också ’Wasserrinne’, likasom nno. tro : thruu[c]h ’tubo’, una[e
]-
ter-thruch ’caractis’, waeterorum ’ canalibus ’, se Sweet The Oldest Engl. Texts s. 637.
2) Ofta (senast af Brate BB XIII s. 51 under oantagliga förutsättningar) har þró, ðrúk
blifvit sammanstäldt med ty. Truhe, Trog o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:52:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/buggestud/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free