Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lidén, Evald, Smärre språkhistoriska bidrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EVALD LIDÉN. SMÄRRE SPRÅKHISTORISKA BIDRAG . 85
En parallellform buda- med grundbetydelsen ’ afhuggen träklamp, kubb ’ in-
går i feng. byden, mlt. bodene, fht. butina, mht. büte(
n) ’Fass, Bottich,
Wanne etc.’, fht. botahha ’Bottich’ , fisl. buðkr ’ lidet Kar eller Gjemme,
især forarbeidet ved Udhuling af helt Træ ’ o . s. v., hvarmed jag vill
förbinda lat. futis f. ’ein Wassergeschirr’ (Varro) : jfr lat. con-
fut-are egäntl.
’ nedslå’, got. baus gen. baudis ’ zopóg’, egäntl. ’stumpf geschlagen’ (jfr
Ity. butt ’stumpf, plump, grob, dumm’, nsv. butt, butter i förhållande till
ofvannämda butt, but ’ träklabb’ ; jfr Tamm 1. c., Persson Wurzelerw .
s. 141 ) ¹.
Jag hoppas att få återkomma till en närmare utredning af denna in-
tressanta ordgrupp.
8. Fisl . beit ’båt’ + arm. p’ait ’ Baum, Holz’.
Såsom sista källan för detta vidt spridda ord betraktade man förr
det fir., fcymr. bát, yngre bád ’båt’ (se t. ex. Grimm DW. II sp. 237 f.).
Detta anses dock numera allmänt såsom lån från feng. bát (eller fisl. bátr) ;
samma ursprung ha de motsvarande romanska orden : it. batto, battello, fr.
bateau o. s. v. Ry. botů, pol. bat och lit. bòtas äro upptagna ur tyskan².
Hvad de germanska formerna vidkommer, härstamma mndl. boot, mlt.
bôt och (medelbart) nht. boot från meng. bót. — Äfven fisl. bátr, fsv. båter
har sannolikt engelskt ursprung: se Bugge Studier over de nord. Gude-
och Heltesagns Oprindelse s. 6, Kluge Paul’s Grundriss I s. 785 och
Etym. Wbch s . 49 f., Murray Engl. Dict. I s. 956, jfr Tamm Sv. etym.
ordb. s. 78. Af annan mening är Lindgren Sv. Landsm. XII : I s. 157
( Noreen Aisl. gr. § 57, anm. 3) : den nordiska formen med å skulle
leda sitt upphof från sammansättningar, der urnord. ai under stark biton
bör bli u. Men å ena sidan förekommer ifrågavarande ord i äldre tid
mycket sällan såsom slutled af composita (Söderwall anför blott fyra
sådana, intetdera mycket brukligt), å andra sidan träffas redan tidigt ett
betydligt antal engelska lånord i nordiskan. Det ligger ingenting öfver-
raskande deri, att vid en tid, då det inhemska isl. neutr. beit redan var
föråldradt och poetiskt, det feng. mask. bát upptogs under formen bátr,
¹ Ett närbesläktadt ord är feng. bodiz, neng. body, fht. botah, nsv. dial. bu(d) bo(d)
m. ’bålen af en skjorta’. Jfr i fråga om betydelse fisl. bolr ’trästam; kropp, bål’, nht. Rumpf
’stubbe; bål, kropp’. Annorlunda Bugge Sv. Landsm. IV: 2 s. 230.
2 Se Thurneysen Kelto-romanisches s. 45 ; Kuno Meyer Revue celt. XII s. 460 ;
Stokes BB XVIII s. 126 ; (Ebel KSB II s. 174 anser det kelt. och det germ. ordet ur-
besläktade). Mackel Germ. Elem. in d. frz. Spr. s. 10. Miklosich Et. Wbch s. 8;
Prellwitz Die deutschen Bestandteile d. lett. Spr. 1. Heft s. 31 .
–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
