Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lidén, Evald, Smärre språkhistoriska bidrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EVALD LIDÉN. SMÄRRE SPRÅKHISTORISKA BIDRAG . 91
Gr. ztos n. ’jedes grosse Seetier, Mecrungeheuer ; Robbe, Thunfisch
etc.’ är möjligen ett ieu. Fuges af kuq , onasalerad biform till kang i
çankúš fisl. hár. Såsom Fick Wbch I s. 566, Bechtel Hauptprobl. d.
idg. Lautlehre s. 354 framhålla, kan den hittills gällande sammanställningen
κῆτος - lat. squatus (så ännu Prellwitz Etym. Wbch s . 147 ) icke längre
upprätthållas.
=
Mâhända är çaìkús-riros-haj ’ stor fisk, hafsvidunder’ ett exempel
det enda hittills bekanta på ett fisknamn, som når upp til indo-
europeisk tid.
-
Är fisknamnet çankuş-hár ursprungligen samma ord som det dermed
formellt identiska çankuş-hár (hall) ’ Stecken, Pflock" ? Att så värkligen
kan vara fallet är antagligt med stöd af följande fisknamn, som ha en lik-
nande betydelsehistoria:
lat. sudis 1. Pfahl ; 2. ein Meerfisch, eine Hechtart ;
fisl. skata, nno. skata ’ rocka, Raja’ (neng. skate är lånt från nord.)
sammanhänger med fsv., nsv. skate ’Baumende, Landspitze’, nno. skaata,
skat ’der obere Ende eines Baumes’ ;
fisl. keila ( kailiōn-
) ’ Gadus longus’ : jfr keilir ’kil’ ;
nsv. dial. stamm, stävling (af stav ’ Stab’), vel-ing (af val ’ Stecken,
Stock’), bjälke alla olika namn på en viss fisk (Leuciscus), se Rietz
Dial. -lex. s. 667 sp. 1 ;
nno. aal-dreng ’ sehr dicker Aal’ , jfr dreng ’Baumstamm , Stütze’
(Ross Norsk Ordb. s . 26 sp . 2) ¹ .
13. Fisl. hualr ’hvalfisk’ + lat. squalus ’Meersaufisch’.
Germ. *huala- ’hval’ fe. hwal m., pl. hwalas, fht., mht. wal
m
., fsv. hual, fisl. hualr m. (pl. ir. men äfven -ar se Egilsson Lex.
poët. s. 416, Bugge Norroen Fornkv. s. III n.; jfr fin., estn. valas, norskla.
vales af urnord. halaz Thomsen Einfluss s. 180) -sammantäller jag
med lat. squalus m. ’ Meersaufisch’ ; gemensam ieu. grundform *(s
)qalo-
eller *(
s)qǝlo-.
Ordet tyckes ursprungligen ha haft en allmännare bemärkelse ( » stor fisk>
e. d.) . Man har nämligen ett med hualr etc. nära besläktadt ord i senare
mht. wels. nht. welsch, wels m. ’mal, Silurus’ (näst stören Europas största
1 Fe., fisl. styria, fht. sturio, sturo, mlt. störe ’fisken stör’ (urg. *sturian ) torde sam-
manhänga med fisl. staurr ’Pfahl’, fht. stiura ’Stab, Stütze, Steuerruder’ o. s. v., men bör
kanske hällre fattas såsom ’ den store, starke’ : jfr fht. stiuri ’stark’, find. sthū-rá-, stháv-ira.
’gross, dick, breit’ o. s. v. Franck’s förklaring af ordet (Etym. Woordenb. sp. 964) synes
mig mindre sannolik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
