Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lidén, Evald, Smärre språkhistoriska bidrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 EVALD LIDÉN. SMÄRRE SPRÅKHISTORISKA BIDRAG.
flodfisk) af fht. (
h)welis : jfr fht. walir-a, walr
-a, welir
-a f
., pl. walirun,
mht. walre ’hval’ ; germ. stam hyalis-, -iz-, -az- neutr. , se Kluge Et.
Wbch under ’Walfisch’ och ’Wels’.
-
Sammanställningen af hval med gr. páky, pákava ’Walfisch’ är for
mellt omöjlig (Kluge KZ XXVI s . 89 ; Pott ib . s. 170). Vanligen
förbindes hval med germ. huel-b- (ty. wölben etc. : hval ’Tier von mas-
senhafter Rundung’ , se t. ex. Schade Altd. Wbch s. 435 , Fick Wbch
III s. 93 , Skeat An etym. Dict. under ’ whale’ ) eller med fe. hwelan
’rauschen, tosen’ (t. ex. E. Müller Et. Wbch d. engl. Spr. II s . 636,
Weigand D. Wbch).
14. Fht. forh-ana ’ forell’ + fir. ore ’ Salmo’ .
Fht. forhana f. ’ forell, Salmo fario’, mht. forhen, forhe, forle. forelle,
nht. Fohre. Förch (dial.), Forelle, ft. forna, furnie, mlt. vorne, vorn, vor
,
feng. forn(e) id. af ieu. *prk-na- ansluter sig till fir. orc ’ a salmon’ af
ieu. *porko-.
De ifrågavarande orden höra till find. pic-ni- ’gesprenkelt, bunt’ , gr.
пéриоç, перж-νó- s, apex-vó-s ’ gesprenkelt, schwärzlich’, fir. erc ’gesprenkelt’,
se Fick Wbch¹ I s . 86, Kluge Et. Wbch¹ s. 92.
15. Eng. cock ’ tupp ’, fisl. kiúklingr ’kyckling’ + gr. rorys ’ en
vattenfogel’, lit. gužatys ’ stork’.
Fisl. kiúklingr m. (= ’gåsunge’ på det enda ställe, der ordet före-
kommer Grett. 23), nno. kjukling, kjuklung, sällan kykling, sent fsv. kyk-
linger, koklinger, nsv. kyckling, men dial. (Västergötland) tjokkling (== fsv.
*kiuklinger), nda. kylling är deminutiv af ett urgerm. *keyka-.¹) Samma
stam förutsättes af de västgerm. deminutivformerna fe. cýcen n ., ne. chick(en),
mndl. nndl. kicken samt mndl. mlt. kûken, nndl. kuiken, nlt. küken af
*kenk-ina-, kink-ina- neutr. 2.
"
Närbesläktadt är fe. cocc, ne. cock. fisl. kekr, äldre nndl. cocke ’ gallus
gallinaceus’ (kockeloeren ’glocire ’ , Kiliani Etymologicum 1777 s. vv.), nsv.
dial. kock(e), nda. dial. kok³) . Urgerm. grund. (*kukka-) *kokka- ; kk kan
1 Fisl. kiúklingr förhåller sig i fråga om stamvokalen till fsv. kyklinger liksom fisl.
deglingr, drótning till døglingr, resp. fsv. drøtning. Se Noreen Aisl. gramm. " § 65.
2 Onödigtvis antager Kluge hos Osthoff Morph. Untersuch. IV s. 357 noten två
grundformer *keukina och "kūkina . Jfr Franck Etym. Woordenb. sp. 440. Utförligt om
alla de anförda ordens former och utbredning Hildebrand DW V, sp. 2514 ff.
-
3 Isl. kokr förekommer endast i Sn. E. II s. 488 bland " hana heiti" i sällskap med de
främmande gallus, gallina och saknas nu alldeles i Norge och på Island. Ordet är väl an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
