Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Steffen, Richard, Några strövärs i vår folklyrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 RICHARD STEFFEN. NÅGRA STRÖVÄRS I VÅR FOLKLYRIK.
observerat äfven i ett annat fall på norskt område. Af en liten vissam-
ling, som jag gjort i Valle socken, Sætersdalen, äro alla de visor, som med
säkerhet diktats i Valle eller dess omedelbara grannskap, i ett enda metrum,
och till dem begagnades alltid samma enformiga melodi.
Att det norska nystevets form också torde ha funnits i danska en-
strofingar, därom ges intyg af ett exempel, som Steenstrup, Vore Folke-
viser, s. 153 i ett annat sammanhang framdrager: »Det findes » , säger S.
>>nogle flagrende Vers, hvis Hefterødder tage fat overalt, hvor de kunne
komme til, og som Ingen ret vil kjendes ved :
Slig er Ungersvend i sin Tale
som man tager en Aal om Hale;
Slig er Ungersvend i sin Tro
som man rider paa røden [eller trøsken] Bro.
I Dronning Sophies Vise-Haandskrift gick de endnu paa egen hand ; i
Vedels Tragica fandtes de som Slutning paa en Vise, og i Viseopskrifter
fra det 17:de Aarhundrede ligesaa. » Det är således intet tvifvel om, att
det är en enstrofig lyrisk dikt, och denna har här det norska nystevets
form. Det sista versparet är såsom ofta är fallet i dessa stev en upprep-
ning eller variation af det första.
Jag har uttalat tvifvel om, huruvida gamle- och nysteven skulle vara
så skarpt determinerade begrepp, som det vid första päseendet kan se ut.
Jag har då varit böjd för att till nysteven lägga åtskilligt, som man icke
har varit van att diträkna. För gamlesteven skulle snarast den motsatta
operationen vara att företaga. Atminstone är det säkert, att inom dessa
senare kunna urskiljas grupper, eller om man heldre vill se saken på det
viset, att gamlesteven med sig assimilerat produkter, hvilka ej ursprungligen
äro af hufvudmassans natur. Sådant är väl förhållandet med de af Land-
stad sid. 370-373 meddelade gåtsteven, hvilka ju till någon del förefinnas
i balladen om Sven Vonved. Nu är det visserligen icke antagligt, att de
norska gåtsteven härledas ur Sven Vonved, men delvis samma gåtor åter-
finnas dock i denna ballad både i Sverige och Danmark. Hvad nu de
svenska formerna beträffar, så synes det mig oforklarligt, att Grundtvig
slutar med att anse dessa härledas från Vedels redaktion af visan . Vedels
form af Sven Vonved har inalles 20 gåtor ; de olika svenska formerna af
Sven Svanehvit ha tillsammans 15 gåtor, hvilka ej finnas hos Vedel, och
flere för Vedel främmande gåtor finnas dessutom i de uppteckningar, där
gåtor af samma form förekomma fristående. Vidare, vissa sammanställ-
ningar, som ej finnas hos Vedel men väl i de svenska formerna, ha sedan
.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
