Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Steffen, Richard, Några strövärs i vår folklyrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RICHARD STEFFEN. 103
NÅGRA STRÖVARS I VÅR FOLKLYRIK.
så sent som 1864 funnits i danska uppteckningar, om hvilka Grundtvig
måste medge, att de möjligen kunna vara oberoende af Vedel. Grundtvig
påpekar själf dessa senare uppteckningars likhet med de svenska, men
vidhåller till slut ändå sitt ursprungliga påstående (Grundtvig. Dan-
marks folkeviser IV sid . 743 , 4, 5 ; jfr sid . 747 , nr. 18, c. ) . Härtill skulle jag
nu ytterligare vilja lägga, att i de svenska uppteckningarna finnas direkta
motsvarigheter mot de norska gåtsteven hos Landstad, men så vidt jag
vet hittills ej bekanta från Danmark.
Då det heter hos Landstad, sid. 372 , 16 :
Hot er dá deo, som er heitar hell’ heitt,
og hot er deo, som er feitar hell’ feitt?
Sóli er deð, som er heitar hell’ heitt,
og jordi hon er feitar hell’ feitt,
så motsvaras den sista af gåtorna af en dylik i Ericssons uppteckning af
Sven Svanehvit i Bidrag till Södermanlands äldre Kulturhistoria VI, sid. 29 :
Hvad är väl sötare än sötaste sött?
Hvad är väl fetare än fetaste fett?
Sömnen är sötare än sötaste sött.
Jorden är fetare än fetaste fett.
Och da det bland de norska gåtsteven finnes följande :
Og hot er deð dá fer eit tré,
som róti snúr up og toppen neð?
så är denna äfven ensam upptecknad med tillägget grór um veten og
kem burt um sumro» och har sin motsvarighet såväl i en isolerad svensk
gáta, som i en Färöisk, hvilken är insatt i en nyare form af Hervararsagans
gåtstrid. De norska gåtstevens motsvarighet mot Hervararsagans gátor är
öfverflödigt att här ingå på.
Att kringlöpande gåtor finnas i alla land, vet ju hvar och en, men
frågan är nu, om gåtor af denna enkla form funnits isolerade i gåtstrider.
Så har ju tydligen varit förhållandet i Norge, och i Sverige ha de åtmin-
stone flere gånger påträffats isolerade. Förhållandet är likartadt i Tysk-
land, där gåtor af samma skepnad visserligen ingå som en beståndsdel i
den gamla Trougemundslied , men äfven finnas isolerade. Det vore dă
>>
märkligt, om detta allestädes skulle vara en tillfällighet. På ännu ett par
omständigheter vill jag fästa uppmärksamheten. Till Ericssons uppteckning
af Sven Svanehvit, hvilken liksom Trougemundslied endast består af gåtorna
och tvá inledningsvers, fogas den anmärkningen, att den ännu sjunges,
äfven på det ovanliga sättet, att hvarannan vers har en något olika melodi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
