Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klockhoff, O. Konung Harald och Heming. Försök i jämförande sagoforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 KONUNG HARALD OCH HEMING .
O. KLOCKHOFF.
ningen, är tydligt af flere skäl. I v. 36 uppräknar Geyti bland sina fär-
digheterjútskan hest at temja | og til hvörjar útreiðir | íð tær viljið fremja.
Geyti framställes således som en skicklig ryttare, och i enlighet därmed
uppträder han ock i första mötet med konungen till häst. Ännu troligare
blir detta antagande, om GA jämföres med norska visan.
heter det, Bugges uppteckning v. 4 (B, v. 4) :
Saa æ’ hesten aat Hemingjen,
naar du han paa vegjen möter,
han æ’ som ormen í augó sjaa
aa ellen ó nasó fröser.
Redan i början
I B är det >>líten smádrengin» , som säger detta. I Bugges uppt. är strax
förut en lucka. Ehuru beskrifningen på hästen ej är densamma som i GA,
tvekar jag ej att antaga, att samband råder mellan visorna på detta ställe.
Äfven i B, v. 12, 14 talas om Hemings häst. Slutligen förtjänar omnämnas,
att Torfæus, Hist. Norv. III, 371 , anför en visa om Heming med om-
kvädet : kunde I så vel på jydskan hest utride, hvilket bör sammanställas
med nyss anförda v. 36 af GA. Både den färöiska och norska folkvisan
har således uppehållit sig vid Heming (Geyti) såsom ryttare. Detta drag
saknas alldeles uti Hem. p.
-
Därefter beskrifves uti GA, v. 28, Geytis klädsel och utseende. Denna
beskrifning silkeshufva, kinden röd som en hummerklo, dufvoöga
förekommer äfven annorstädes i den färöiska diktningen, t. ex. i Arngríms
synir, v. 76 (Fær. Kv. s. 23 ) , där Angantyr beskrifves på samma sätt.
Den har således blifvit ett stereotypt sätt, på hvilket en persons utseende
framställes. Dock måste från början något motsvarande hafva funnits, ty
äfven i Hem. þ. redogöres för Hemings klädsel, då Aslaks utskickade
träffade honom. Det heter nämligen, Icel. Sagas, I, 351 : Eigi var langt
at bíða áðr maðr kemr í rauðum kyrtli, ok hafði gullhlað um enni, en
hárit lá á herðum niðr. Och i Eindriða þáttr ílbreiðs, i hvilken idrotts-
mannens roll utföres af Eindriðe, säges denne vara klädd på liknande sätt
j raudum skallatz kyrtle ok silkihufu gullsaumada a hofde ok spent gull-
hlade at enni ser ok digran gullhring a hægri hende, Flatöboken I , s. 459).
I GA, v. 29, säges vidare, att Geyti var utrustad med finskan buga í hendi.
Denna linie jämte linie 2 i samma vers (eingin íð hann kendi) förekomma
äfven i Regin smiður, v. 94 (Sjurð . Kv . s . 12) .
Konungen frågar, hvilken han var, och Heming (Geyti) säger sitt
namn (Hem. þ.; GA, v. 30, 31 ) . Sedan uppmanar Harald honom till idrotts-
täflan (Hem. p.; GA, v. 34 ; norska visan B, v. 16) . På konungens fråga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
