- Project Runeberg -  Uppsalastudier tillegnade Sophus Bugge /
123

(1892) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klockhoff, O. Konung Harald och Heming. Försök i jämförande sagoforskning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

O. KLOCKHOFF. KONUNG HARALD OCH HEMING. 123
hvilka idrotter Heming kunde, svarar denne i Hem. p., att han kunde
täfla med hvem som hälst i skidlöpning, men ville pröfva på alla idrotter,
som konungen först visade sig kunna¹. Härmed kan jämföras GA, v. 35 :
1
Svaraði Geyti Aslaksson:
bydst ei betri nú,
allar leikir, sum tær viljið,
kjósi sjálvur tú !
v. 36, 37 uppräknar Geyti alla idrotter, i
I de följande verserna
hvilka han var hemma. Detta torde vara senare tillägg. I norska visan
B finnes intet motsvarande, men i A, v. 2, 3, säger sig Heming vara
kunnig i bågskjutning och skidlöpning. Dock torde det vara osäkert, om
dessa verser äro ursprungliga. Ty dels framställes detta efter konungens
fråga efter sin jämlike, hvilket i andra versionen sker långt senare, dels
strider v. 3 mot innehållet af B uti delar af den senare, som otvifvelaktigt
äro ursprungliga. I A säger sig nämligen Heming kunna ränna på skidor
utför Snarafjäll, men det ursprungliga torde vara, att Harald i vrede öfver
att han ej kunnat besegra Heming, befalde honom att åka utför fjället. Så
framställes också händelsen i Hem. p. och GA samt i norska varianten
B, v. 25 , 26. I A, v. 11 , uppmanar äfven Harald Heming att ränna utför
Snaratjäll.
Jag öfvergår nu till de prof, som Harald förelade Heming. I afseende
på ordningen mellan dem råder någon olikhet. I Hem. þ. förekomma de
i följande ordning : bågskjutning, simning, skidlöpning ; i GA : simning, båg-
skjutning, skidlöpning ; i norska visan : bågskjutning, skidlöpning, simning
(det sista endast i Bugges uppteckning) 2. Från början torde skidlöpningen
förekommit sist. Konungen hade blifvit så förbittrad, att han slutligen
förelade Heming ett prof, från hvilket han ansåg, att denne ej kunde
komma undan med lifvet. Hvilket af de öfriga bör anses hafva före-
kommit först, är af ringa vikt. Troligen är det bågskjutningen ; simprofvet
visar en stigande vrede hos konungen. Jag följer ordningen i Hem. þ.
och börjar med den bekanta framställningen af bågskjutningen.
I Hem. p. heter det, att ön var mycket skogig och att man begaf
sig till skogen (Eyin var mjök skógi vaxin. Konúngr gengr til skógsins).
I GÅ, v. 54, heter det : tú (Harald) skalt teg á skógin burt, | at vita,
hvössu leikurin fer, och i v. 55 : Geyti fór á skógin burt ". Innan det för-
1
þér munið láta leika fyrir, en ek mun freista at leika eptir, Icel. S. I, s. 352 .
2 Äfven andra täflingar förekomma i norska visan, men dessa torde vara tillagda i en
senare tid. Ordningen har äfven blifvit rubbad.
3 Jfr Eindriða þáttr, då skjutningen skulle företagas : Gengu þeir þa skamt fra bænum
til skogar, Flatöboken I, s. 462.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:52:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/buggestud/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free