Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klockhoff, O. Konung Harald och Heming. Försök i jämförande sagoforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O. KLOCKHOFF. 127
KONUNG HARALD OCH HEMING.
v. 6 (B, v. 20 ; Bugges uppt. v. 8). I Hem. p. inskjutes emellan dessa
yttranden Hemings uppmaning till brodern att stå stilla, under det att
denna i visorna kommer senare. Anledningen till konungens vägran att
ställa sig på den plats, som Heming ville, skall i det följande framhållas.
Heming går dit, som konungen bjöd honom stå, signar sig och sade :
> Eder är det kunnigt, att jag icke vill göra min broder någon skada; men
konungen bäre ansvaret, om något annat händer. » Sedan sköt Heming och
träffade nöten, och hon föll från Björns hufvud ; men han blef ej sårad.
(
Hemingr gengr þangat sem konúngr bauð honum at standa, ok signir sik.
ok mælti: »Yor er þat kunnigt, at ek vil bródur mínum ekki mein gjöra;
en konúngi fel ek alla ábyrgð á hendi, ef öðruvís verðr!» Siðan skaut
Hemingr, ok hæfði hnotina, ok valt hón ór höfði Birni; enn hann varð
eigi súrr, Icel . S. I , s . 353 ). Detta motsvaras i GA af v. 55-57 och i
norska visan A af v. 8 (B, v. 22 ; jfr Bugges uppt. v. 10). Uti GA, v. 55,
signar Geyti piluddarne. Härmed kan jämföras hvad Torfæus i sin redo-
görelse för Hemings þáttr säger : mucronem jaculi signo crucis consecravit.
(Hist. Norv. III, s. 368). Om Torfæus följt någon handskrift, som i denna
punkt stämt med GA, är mig obekant. I GA, v. 57 , framhålles vidare,
att gossen blef oskadad (ikki rørdist kollur). I norska visan säges endast,
att den ena delen af nöten föll till jorden, den andra låg kvar (den eine
luten ivir herdo datt den adre låg atte kúr¹
).
Uti Hem. þ. afslutas denna afdelning af sagan på följande sätt :
Konungen kom till och frågade: Huru gick det med nöten?» Odd sade,
huru det gått. Konungen sade : »Vi vilja för denna gång upphöra med
skjutningen; men partiskt bär du vittne. » De gå nu hem och sofva om
natten. (Konúngr kom at, ok spurdi: » Hvárt á kom á hnotina». Oddr
sagði hversu á kom. Konúngr mælti: »Hætta munum vèr skotunum at
sinni; en vinhallt berr Jú vitnit» . þeir ganga nú heim, ok sofa af um
nóttina, Icel . S. I, s. 353) . Till detta finnes ingen motsvarighet i visorna,
och det är utan tvifvel senare tillägg.
I de flesta framställningarne af bågskytten, som sköt ett föremål från
ett barns hufvud, är denne utrustad med två pilar, af hvilka den ena var
ämnad att riktas mot den, som gifvit den grymma befallningen, ifall barnet
blifvit träffadt. Uti den isländska prosadikten saknas detta viktiga motiv.
Men att äfven detta förekommit i Hemingssagan, visa folkvisorna. Redan
uti v. 55 af GA säges, att Geyti gick till skogen med två pilar (Geytifór
á skógin burt | við sínum báðum broddum), och dagen sedan skjutningen
1 Jfr noten å föreg. sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
